Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Bladen hos de flesta Crxiciferæ äro försedda med
rudimentära, glandel-lika stipler, vanligtvis 2 till antalet, en
på hvardera sidan af bladvecket. Oftast äro de fästade på
gränsen mellan bladskaftet och skifvans öfre sida, dock sä
att de synas vai’a laterala; någon gang äro de fästade pa
sjelfva bladet nära dess bas. Vanligen äro de oskaftade,
mer eller mindre plattade och af ojemna konturer, eller ock
hafva de, fastän mera sällan, jemna kanter och afsmalna dä
nedåt till ett skaft, eller äro de alldeles lineära eller harfina
och då mindre plattade.
Hos Cruciferæ finner man ganska ofta spår af
rudimentära skärmblad; da de försvinna, är det derigenom, att det
felslagna rudimentet är redan från sin första början
sammansmält med det ur detta sitt bladveck utgående blomskaftet.
Hos de flesta Cruciferæ har skärmbladets skifva helt och
hället försvunnit, och man träffar den endast undantagsvis
och då uti ett rudimentärt tillstand, under det att stiplerna
qvarstå under form af 2 glandier, en vid hvardera sidan af
alla eller de flesta blomskaften i blomställningen.
Slägtena Lotus, Dorycnium och Bonjeania hafva icke
trefingrade blad med fria stipler af smabladens form, utan
tväpariga blad med uddblad och mycket små glandeliika
stipler dolda af nedersta bladparet.
Hos en stor del af Oaograrieæ äro bladen försedda med
dylika sidostipler, hvilka än äro sammanhängande än
något perlbandslika d. v. s. delade i leder. IIos dem, som sakna
stipler, är bladets spets ofta försedt med en liten vartlik
utväxt, som försvinner före bladets fulla utveckling.
—Bladen hos Lythrarieæ hafva äfven stipler, bestående af en
serie af 2—5 axillära glandier.
En primitiv förening mellan basen af ett blad och
närmaste axel eger normalt rum i blomställningen hos flera
växter.
Chlorajtliier (missbildningar, der blommans bladdelar
antaga större eller mindre likhet med örtbladen) bevisa, att
ett-organ af urhålkad form kan vara sammansatt af en krans
af blad. En ursprunglig förening (soudure congéniale), t. o.
m. fullständig, af blad, som aldrig varit skilda, är
följaktligen ett antagligen bevisadt faktum.
En skidlik frukt (hos Chelidonium) är liksom skidan
sammansatt af tvenne motsatta bladskifvor, hvilka med
undantag af öfversta spetsarne äro ursprungligen förenade med
sina kanter; fröfästena äro en luxurierande söm mellan dessa
kanter. Hvarje bladskifva skiljer sig frän denna sin kant
genom en solutio continui och bildar på detta sätt en valvel.
Chloranthier lära oss, att hos Leguminosæ, Hosaceæ
och Iianunculaceæ ovarium är bildadt af en enda bladskifva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
