Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
försäkra. Finnes den verkligen »in alpibus», är det klart,
att den blir depressa och att den då bör anses såsom
artens hufvudform.
Samma art förekommer ock, såsom man kan se af
Le-debours och Kochs arbeten, äfven utom Sverige. I
Ryssland sprider den sig öfver hela Sibirien till Daurien, och
Trautvetter uppgifver i Florula Ochotensis p. 79, att forma
cinerascens växer vid Udskoi vid Ochotska hafvets strand.
Från Siberien har jag sett talrika exemplar; en del af dem
likna på det fullkomligaste den lappska cinerascens -y de glatta
formerna (hvilka synas allmännare) äro, likasom de från
Preussen, större än vår livida och bicolor, hafva hårdare blad
och längre, rikare hängen, men i artkarakteren kan ej den
minsta skiljaktighet upptäckas. — Koch upptager S. depressa
blott för Schlesien och trakten kring Königsberg, hvarifrån
"Willdenow beskref sin S. Starkeana. Ingendera af alla
dessa former är nedtryckt; tvertom synas de flesta till och
med resligare än vår form.
Äfven i Nord-Amerika förekommer denna art, här dock
kallad S. rostrata Rich. Den utbreder sig öfver hela nordliga
delen af detta vidsträckta land ända fran Stilla Hafvet till
Atlantiska oceanen, och man kan deraf fatta, huru det
kommer sig, att Hooker och Asa Gray hafva så rätt, då de
säga, att denna art är »subject to much variation.» Den
beskrifves än som en låg buske af 4, än som ett träd af 15
fots höjd; dess blad variera ännu mera, än hos oss, från
smal form såsom hos S. livida, till bred såsom hos S.
Ca-prea, ehuru alltid mera utdragen; hängena äro ock för det
n^sta längre och mera glesblommiga, men det för densamma
xarakteristiska i de synnerligt långskaftade, sneda och tunnt
silkesludna kapslarne med de sessila märkena tillkommer
den alltid, och bland den stora mängd exemplar och
former, jag äfven från dessa trakter mångenstädes sett, har
ännu aldrig det ringaste tvifvel kunnat hos mig uppstå, att
de ju tillhöra den art, hvilken vi benämna S. depressa. Från
de hos oss förekommande former, genom de uti Preussen
och hela Ryssland växande till de Nordamerikanska äro
öf-vergångarne så alldeles omärkliga, att vid en öfverblick af
dem man just uppfattar denna art som en enda fullt samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
