Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
ännu i Schweitz påträffat den verkliga & pyrenaica G. —
Från det arktiska Amerika har jag emedlertid i Hookers
herbarium sett ett tillräckligt stort antal exemplar af en krypande
pilform, hvilken uppenbarligen hörer till denna art och ej
mera afviker frän den pyreneiska än vår gör det. Den
benämnes i Hook. herb. S. cordifolici, men inom samma
omslag finnas ock exemplar af en annan art, härifrån med
(oftast) verkligen hjertlika blad väsendtligen skild; och då nu
dessa blifvit sammanfattade under samma namn af 8.
cordi-folia Psh. och beskrifning i Hookers Flora
Boreali-Ameri-cana (hvarvid Hooker dock yttrar, att den der beskrifna
växten föga förtjenar benämnas S. cordifolia, emedan bladen
oftare äro spetsiga än innupna vid basen), har jag för den
sednare begagnat benämningen S. subcordata, och fört den
förra till den art, hvaraf representanter således finnas bade
på Pyreneerna, Skandinaviens alper och Rochy Mountains.
För denna art ville jag nu föreslå namnet
& alpicola, och såsom hithörande former uppföra
a) 8. pyrenaica Gouan. — Pyreneerna.
b) 8. norvegica (Fr.) — Skandinavien.
c) S. americana. — Amerika.
Få slägten erbjuda i rikligare mått gynnsamma tillfälle»’
att skapa dessa s. k. nya arter, som vissa författare synas
så mycket älska. Men för hvar och en, som verkligen
studerat detsamma ej i herbarier utan i skog och mark, och
ej pa en fläck allenast utan på skilda lokaler, skall det snart
blifva klart, att formerna och arterna sä öfvergå i
hvarandra, att man ofta tycker sig frestad att erkänna blott fa
huf-vudtyper. Det är ock — enligt min fasta öfvertygelse —
hvad som i en framtid möjligen kommer att ske, när vi lära
känna sammanbindningslänkar, hvilka vi nu blott ana.
E-medlertid få vi ej draga i betänkande, att redan nu börja
med reduktionen, när omisskännbara anledningar dertill före-
* o
finnas och när det allmänna bästa synes fordra den.
Uppställandet af nya arter väcker vanligtvis föga motstånd, då
deremot borttagandet af gamla bestämningar ej alltid
mottages med bifall. För min del tror jag dock att »skilja
hafver sin tid», och att i somliga fall vår erfarenhet redan
blifvit sådan, att det är en verklig vinst för vetenskapen att
såsom helt uppfatta, hvad naturen, men ej alltid botani-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
