Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
med lika intensitet, om man höll grenarne i munnen, fuktade
dem med saliv eller neddoppade dem i vatten, så vida ej
detta blifvit upphettadt till 55° C., då skenet fullkomligt
slocknade, hvilket äfven inträffade, om de så länge höllos i
munnen, att de antogo dess temperatur, ett förhållande, som
dock mindre tyckes böra tillskrifvas värmen än brist på
tillräcklig qvantitet syrgas, ty sådana grenar befunnos efter en
stunds förlopp hafva återtagit en liten del af sin glans. En
ung gren, som blifvit klufven och hvars inre visade en
lifligt fosforescerande glans, neddoppades flera gånger i olja,
men fortfor det oaktadt att temligen länge sprida ett svagt
sken. Besynnerligt är, att om man en tid förvarar dessa
växter i torrt tillstånd, men sedan genom fuktighet
åter-väcker deras slumrande lifskraft (såsom man kan göra med
en stor del af cellulär-kryptogamerna), så att de utskjuta
en mängd nya grenar, sakna dock såväl de gamla som de
nya grenarne all fosforescerande glans. — Med dessa, de
nyaste undersökningarne öfverensstämma i hufvudsaken de
äldre af bröderne Nees von Esenbeck, Nöggerath och
Bischof; den enda afvikelsen af någon vigt är den, att
svampen enligt deras påstående, rifven med fingret, skall
meddela åt detta ett tydligt sken. För öfrigt hafva de
funnit, att skenet fordrar atmosphærisk luft, ökas i syrgas och
måttlig värme, fortfar en tid i vatten och qväfgas, minskas
under luftpumpen men återkommer derefter fullkomligt i
luften, upphör i väte, chlor och qväfve samt utvecklar
kolsyra, hvarföre man har anledning att antaga det hafva sin
grund i en med ljusfenomen förbunden kemisk förening af
svampens kolhaltiga beståndsdelar med luftens syre.
En annan svampart, hos hvilken fosforescerande
ljusfenomen noga blifvit observeradt, är deniS. Europa,
isynnerhet på olivträdet, förekommande Agaricus (Crepidotus)
olearius. Ehuru redan Battcirra iakttagit detta fenomen
icke på ett eller annat individ, utan "in sexcentis", råkade
det dock i fullkomlig glömska, ända tilldess De Canclolle i
sin Flore Franc. (1815) åter väckte uppmärksamheten
derpå, fastän han dervid begick det stora felet, att tillägga
blott den ruttnande svampen denna ljus-utvecklings-förmåga,
en uppgift, som sedan allmänt blifvit upprepad och som
vallat, att man ej härvid fästat större uppmärksamhet än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
