- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1858 /
194

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

alla bladen fullkomligt glatta och endast på de späda
skottens skaft småhåriga, spridda, skiftevisa, upptill tätt
samlade, dock ej så tätt som hos Chr. alternifolium;
blommorna små, gulgröna; kalkbladen 4, vid blomningen utböjda,
sedan svagt inböjda, ofvanpå brunpunkterade, n. bredt
tunglika, upptill trubbigt rundade; ståndarne 4 *), motsatta
kronans flikar, knapparne n. klotformiga med en svag
intäckning på midten (2-rummiga?), ungef. af strängens längd;
stiftet och det knappformiga märket små, i början upprätta,
sedan tillbakaböjda; fruktämnet päronlikt, småningom
öfvergående i blomskaftet, vidväxt fodret och täckt af den
uppsvällda disken; frukten bestående af 2:ne både utanpå och
inuti brunpunkterade fruktblad, slutligen nästan klotrund med
intryckning i spetsen, tidigt uppspringande medelst en
längdspricka och mognande fröna i fria luften**); fröna runda,
rödbruna, glänsande, fästade i tvenne rader längs fogarne. —
Utom från Finmarken har jag sett ex. från Spitsbergen;
vid Enontekis anmärktes den af Prof. Zetterstedt.

5. Bland de växter, som af Skandinaviens botanister
äro föga kända, kan man med skäl räkna Salix punctata
Wnbg., hvilken derföre äfven ett halft århundrade fått
behålla en arträtt, hvaraf den i sanning är föga förtjent.
Naturligtvis var finnandet af denna växt en af mina lifligaste
önskningar, då jag anlände till Tana-elfven, der den enligt
Wohlenbergs egen uppgift skall förekomma i massa, och jag
påträffade äfven såväl der som annorstädes i Finmarken
former, som till karaktererna fullkomligt öfverensstämde med
Wahlenbergs beskrifning: germinibus subpedicellatis, glabris,
pedunculorum foliis gemmiferis amento longioribus
lanceolato-ellipticis undato-serratis nitidis punctatis; bela habitus och
tydliga öfvergångar visade dock mer än tillräckligt, att de
blott utgjorde former af den der vanliga S. nigricans
coae-tanea. Granska vi äfven karaktererna, finna vi lätt, af
huru ringa värde de äro; kapslernas glatthet, bladens smala
form och hvitpunktering träffa vi t. o. m. hos vår vanliga i

*) Lund angifver dem vara 4 à 5, men jag lyckades aldrig att
la se det sednare antalet; förmodligen är delta lika tillfälligt, som då
Chr. alternifolium har 10 ståndare.

**) Denna egenhet har jag aldrig sett iakttagen hos någon Svensk

växt och torde tillhöra sällsyntheterna inom växtriket.

t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:35:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1858/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free