Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Afrika och Australien i detta hänseende stå mycket efter Amerika.
Steudels uppskattning är väl derföre alltför ringa, då han antager
summan af alla tropiska länders växtarter till 200,000 och utom
tropikerna 100,000. Härtill måste vi ytterligare lägga, att denna
sannolikhets-beräkning — någon vetenskapligt noggrann kan på intet vis
uppnås — endast grundar sig pà fanerogamerna. Taga vi härtill
kryptogamerna i betraktande, hafva vi en hel serie af familjer att
uppskatta: Algerna i detta ords vidsträcktaste betydelse, svamparne,
lafvarne, lefver- och löf-mossorna samt Ormbunkarne med
Lycopodia-ceae och Equiselaceae inbegripna. Jag har efter samina method som
Steudel redan 1851 uppskattat antalet af alla jordens löfmossor till
9,000 arter; de bekanta lefvermossorna utgöra ungefär hälften af de
bekanta löfmossorna och samma förhållande eger rum med lafvarne,
hvarföre summan af dessa familjers arter kan anslås till 9,000.
Antalet af bekanta ormbunkar öfverskjuter det af löfmossor med
hvarföre de kunna uppskattas till 11,000; de bekanta svamparne äro
l2/3 flera än löfmossorna, hvarföre de kunna antagas till 24,000
arter; de högre algerna äro ungefär lika många som löfmossorna, 9,000
arter, hvartill sannolikt kan läggas halfva detta tal lägre algformer.
Totalsumman af kryptogamer skulle sålunda blifva 66,500 på hela
jordklotet, ett tal, som dock utan tvifvel är betydligt under det
verkliga % Vi kunna derföre utan öfverdrift antaga i rund summa 400,000
lefvande växtarter på jorden.
Besinna vi nu, att under 2 århundraden mer 5n 200
botanister egnat sina krafter åt upptäckande af de 2,700 mossarter, som
hittills äro mig bekanta, kan man göra sig ett begrepp om den
arbetskraft och den tid, som erfordras för de ännu okändas upptäckt
och bearbetning. Ar 1754 räknade Linné 7,728 växtarter, år 1801
Persoon 21,000, nio år sednare Denstedt 25,200,
l828Spren-ee 1 36,000, 1840 Steudel 87,000 och redan år 1855 145,000.
Man kan häraf insehvilket material under ett århundrade blifvit
samladt för växtgeografiens grundläggning och utbildning. Endast för
det historiska intresset vill jag nämna, att Theophrastos Eresios
(född 371 f. Chr.), forntidens störste botanist, kände endast 450
arter, och alt således de nu bekanta blifvit upptäckta inom loppet af
2000 år.
Om redan beräkningen af de bekanta arternas antal är förenad
med de största svårigheter, då densamma är beroende af olika
författares olika uppfattning af art-begreppet, så gäller detta i ännu högre
grad om slägtena, i mindre om de naturliga familjerna. De sednare
kan man i allmänhet antaga till väl 200, ott tal, som hvarken
genom kommande upptäckter eller förändradt uppfattningssätt torde
komma att något betydligare förminskas eller förökas. Huru olika
deremot slägtena blifvit uppfattade, kunna vi tydligast inse af det factum
att år 1797, då på en gång tvenne uppräkningar af alla bekanta
*) Professor Fries uppskattar blott Svamparnes antal, enligt
nyaste lidens princip för artbegränsningen, till en half million.
Red:s Anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
