Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
vårfloden kommer från fjällen, som de öfversköljas deraf.
Några förskingras dä visserligen, men, om de hafva hunnit
blifva beväxta med alar, starrgräs och gräs, kunna de stå
emot den obetydliga ström, -som här eger rum. Pa detta sätt
utvidgar sig landet allt mer och mer pa elfvens bekostnad,
under det att pa Umeåslätten förhållandet är pä sätt och vis
motsatt, ty elfven förorsakar der åtminstone en langsam
förändring af landets utseende. Den skär nemligen der ut
nedanför forsarne från de höga elfstränderna sandmassor,
hvilka den jemte det, som den nedför fran högre upp i landet
belägna trakter, aflagrar ute i fjärden. När nu äfven landet
småningom höjes öfver hafsytan, skall icke den framtid vara
så särdeles långt aflägsen, da denna fjärd skall bilda en
sandslätt, genom hvilken elfven skall hafva gräft ut åt sig en
smal ränna med höga sidor.
Man skulle vara frestad att antaga, det Umeåslätten till
och med under den historiska tiden skulle hafva utgjort en
sådan fjärd, som den nu beskrifna. Till detta antagande
för-anledes man bland annat äfven deraf, att den smala och
forsande strömfors, som elfven har vid Umeå landskyrka, ännu
i dag benämnes hamnen. Det är der vid Backen, såsom
omgifningen omkring kyrkan med der befintliga gårdar kallas,
som landet börjar höja sig, och det är ganska troligt, att,
när de äldste innevånarne här bosatte sig, de slogo ned sina
bopålar här såsom annorstädes i Norrland vid elfvens
dåvarande utlopp, dit de kunde komma med sina farkoster. Nu
är det endast med svårighet man under vissa tider kan i smà
båtar komma upp dit, sedan man arbetat sig igenom den fors
vid Ytterhiske by, som till följe af elfvens krökning nedom
densamma utgräfver stranden på ena sidan och drar sig
småningom tillbaka från den andra sidan.
Man har anledning att undra deröfver, att växtligheten
kan vara sadan som den är, att någon odling af kulturväxter
kan löna sig, när man ser denna sandslätt, af hvilken man
vid elfvens stränder liär och der har tydliga genomskärningar.
Här odlas visserligen hufvudsakligen blott korn och potates,
men åkerbruket måste likväl anses såsom hufvudnäring, och
afkastningen påstås under vanliga ar icke vara så dålig,
åtminstone på sådana ställen, hvarest icke grannskapet till
någon myra utan mellanliggande skog medför frost och dermed
följande fullkomlig missväxt. Dessa myrar äro inom porsens
region förnämsta orsaken dertill, att Yesterb°tten ofta med
skäl måste klaga öfver missväxt, dä Ångermanland, ehuru så
nära derintill beläget och med sa nordligt läge, sällan lider i
allmänhet af frost, derföre att myrarne der äro bade mindre
talrika och mindre till utsträckning. Fattigdomen på mylla i
Vesterbottens kustland, som under de sednaste årtusendena
dykat upp ur hafvets sköte och således är ett jemförelsevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
