Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Festum brumoides L. Sk. Alnarp (emellan Lund och
Malmö), pa en trädesåker v. om skogen, nära en s. k.
ättehög, ymnig (1861).
Festuca giganten Vill. — triflora. VG. Hälleberg.
Festum sylvatica Vill. Pa Hallebergs at Venern
sluttande klippväggar växer en f. latifolia, med strået 3—4 fot
högt, de mellersta bladen 6—9 lin. breda, småaxen stora
2—3-blommiga, violettfärgade och grenarne korta.
Glyceria maritima Wahlb. uppträder pä Skånes stränder
under så nianga olika skepnader, att icke blott nybörjaren
utan äfven den med dessa vexlingar mera förtrogne lätt låter
narra sig. En af de mest egendomliga formerna vill jag liar
anföra, ty, äfven om den skulle vara identisk med G. mar.
palustris Fr. Mant. 11 p. 8 och Anderss. Gram. Scand.p.56,
är den dock så ovanlig och afvikande från hufvudformen (o.
s. v. den först af Prof. Wahlberg i FI. Got. p. 17 beskrifna
och oftast förekommande), att en ny påminnelse om den icke
torde vara obehöflig. — G. maritima Wahlb. — palustris Fr.?
Stråen grofva, till 2 fot höga, tätt tufvade, uppstigande, vanl.
med grenskott; bladen platta, 1—2 lin. breda; snärpet lika
bredt som långt, tvärhugget; blomfjället med en fåra pa ena
sidan; vippans grenar 2 —3 tillhopa, utstående eller upprätta,
n. glatta, oftast mycket delade; småaxen 7—15-blommiga,
4—7 lin. långa, skiftande i grönt och violett; yttre
blomfjällen elliptiska, med rundad eller otydl. 3-flikig spets, stundom
med mellanfliken kort utdragen. Sk. flerest. t. ex. Malmö,
hafsstranden emellan slottet och Ribersborg (1858—1862).
Att detta icke är G. festucæformis hos utländska författare,
visar första blicken i deras arbete i och troligen finnes denna
sednare ej hos oss, ty hvad som så benämnes är en föga
anmärkningsvärd forma nr em, med högt, men spädt strå,
tråd-smala blad, utdraget, spetsigt snärp, läng, jemnbred, mycket
sammandragen vippa, hvars grenar äro upprätta, tilltryckta
samt små, fåblommiga, blekgröna ax. Denna sista finnes
äfven i Norge, Christiania vid Bäckelaget (enl. ex. af Lektor
Zetterstedt).
Glyceria distans Wg. — purpurea! Hela växten,
isynnerhet vippan, mörkt purpurröd; bladen breda; snärpet vanl.
mycket stort, hinnaktigt, till 2 linier" långt, i spetsen sargadt,
vippan stor, med långa, fåblommiga grenar. Sk. Malmö vid
Pildammen (1862).
Asplenium Ruta muraria L. subfissum! Stambladet
med äggrund omkrets, småbladen vigglika, tredeldta, med
2-eller 3-tandade flikar. Kalmar pa stads vallarne, synnerligast
ofvanpå den s. k. högvakten (1857)! På gamla, 3—4 tnm
höga, rikt fruktbärande exemplar, försvinna svepefjällen och
da är denna form högst lik den utländska A. fissuni Kit,,
men pä yngre ex. äro svepefjällen ofta starkt sargade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
