Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
En utflygt till salinerna i Siebenburgen,
af A. Falck.
I.
Nästan öfverallt på jorden, der vi träfta stora öknar eller
stepper, finnas större eller mindre sträckor, der jordmånen
utmärker sig genom stark salthalt; stundom förekommer det
i så riklig mängd, att jorden är öfverdragen med en tät.
hvit kristallskorpa, och då kan naturligtvis ingen växtlighet
der uppstå. Verkliga saltöknar, som på gfrund af den
betydande salthalten i deras detritus ej es?a någon växtlighet alls.
förekomma dock sällan i större utsträckning: så t. ex. kan
man räkna hit den stora saltöknen i Persien och kanske också
omgifningarno af några saltsjöar i Utah-området ’). Vanligen
uppträder det i ringare mängd, som en väsentlig
beståndsdel af detritus och då trifves på henne en mängd växter,
hvilka man. då de äro egendomliga för dylik salthaltig
jordmån, har benämnt halofyter (saltväxter).
Dylika saltslätter och saltsjöar tinnar man i temligen
vidsträckt utbredning i- det stora Utah-området i Norra
Amerika, i Pampas i Södra Amerika de uttorkade s. k. Atraversia,
liksom i provinsen Cordova i Argentinska republiken och
"Salinas" vid Paraguay mellen Fort Olympio och mynningen
af Rio Negro: i Afrika har man Scherkijehsjöarne: i Asien
den Barabinskiska steppen vid foten af Altaibergen och den
’) Denna uppgift, som återfinnes hos flera författare, -är dock
sannolikt e,i riktig. Ej den för stora salthalten är allt, som gör dessa
sträckor till öknar, utan den oaflåtliga torkan. Den persiska
Saltöknen bilrlar ett led i den rad af öknar, som börja med
barabinskiska skeppen och slutar med Sahara. Alla dessa ligga i den torra
bädden för den luftström, som vi kalla nordostpassaden, som, sedan
han med de ringa vattenångor, han för med sig. fuktat de sibiriska
skogarne och om vintern höljt kirgisernas betesmarker i snö,
fortsätter sin väg mot sydvest ocb söder, lemnande nästan endast på all
växtlighet blottade öknar bakom sig. Samma borde väl vara orsaken
i Utah, nägot som jag af brist på källor ej kan afgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
