Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från mitt liv i Tvärhamn - Studentmössan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOTTENHAVSFISKARE
IS
— Nej, kära lotsförman! sa jag och blev stram
som en foxterrier, då det börjar osa slagsmål.
Men jag sa bara:
— Fyll er plikt och bär ner brevet själv!
Vad tror ni, han gjorde? Han tog åt mössan och
blev kusch! Sådana äro de.
Och jag tänkte:
— Här skall uppträdas i gala och injagas respekt!
Så skrev jag hem efter hela min garderob, rubb
och stubb.
VI.
Ty det nya hotellet skulle invigas, det skulle komma
herrar från lands, och då -skulle jag passa på uppträda
bland dem, inför både lotsförman och hamnborna i all
min glans. Hurra!
Kläderna kommo, och jag får säga, att det var inte
mycket att hurra för. Smoking hade jag haft, men
den var urvuxen; frack, men den hade jag skänkt bort,
återstod jaquette. Och den var snygg. Vidare en nästan
obegagnad studentmössa.
Jag gnuggade händerna i alla fall, och vid
uppackningen assisterade gumman och flickorna.
— Och herre jeses, så mycket kläder du har,
Nordström! slogo de ihop händerna. Och skjortor! Och
kragar! Och halsdukar! Och...! Men nu måste du se,
att gubben har inte haft sämre, han heller, i sin dar.
Det häng på vind.
— Hä! sa gubben förnöjd, och det glittrade i hans
gamla räviga ögon.
— Kom, Nordström, ska du få se! sa gumman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
