Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Herrans nasir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
LUDVIG NORDSTRÖM
— Vem har gett dig rätt att ro utan hamnlagets
lov? frågades Ångerman.
— Hocken kan förbjuda mej! svarte han.
— Hamn-Föreningen! sades lite svävande.
— Hamn-Föreningen! svarte Ångerman lugnt. I vet,
att Hamn-Föreningen är grundad på par. 11 i kapitel 3
av Hamn-Ordningen från 1771, men Hamn-Ordningen
tog slut 1852. Vad dug Hamn-Föreningen till då?
— Kan du lagen också? mumlades.
— Tör hända, det! svarte Ångerman oberörd av
hamnbornas mummel, och efter den dagen var det
ingen i hamn, som satt över en rodd i vad väder
som helst, men det var sannerligt för Gud, som om
Ångerman varit en magnet; allt drog han till sig, och
det gick väl inte en vecka, då han inte rodde hem
en, två, ja tre båtlaster, medan de andra fingo lika
många kaggar.
Då citerade man ett gammalt ordspråk i skärgården:
— Den, som syndar, han får fisk!
Och under tiden blev storstugan färdig.
XII.
En förhöstmorgon stod patron Edin i Öbacka nere
i sin sjöbod, då Stockholmsångaren »Niord» kom in på
redden, norrifrån.
— Jaså! sa han. Nu får man maka sig bort till
tjyvkajen!
Därmed menade han i all enkelhet vanliga
ångbåtskajen, som uppstått genom en donation av en
förmögen sjökapten, vilken i sin tur fått pengar i arv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
