Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Herrans nasir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,32
LUDVIG NORDSTRÖM
XIII.
Under hela tiden, som Ångerman och Johanna varit
i Öbacka, hade i Tvärhamn man och man emellan
gått de underligaste rykten, och gubbarna hade hållit
sig till rakkniven ivrigare än annars, med undantag
för predikohelgen. Man hade vallfärdat till stugan och
noga synat den, sökt titta in, men det var lögn, ty
gardinerna voro fällda och dörren låst.
Det var ingen likhet mellan denna stuga och de
andra kokhusen i hamn. Dessa voro omålade så när
som på Ögrens i stenbacken, som var lätt rödstruket.
Men Ångermans stuga var inte kvadratisk utan
avlång, och dessutom vitstruken. Taket var inte täckt med
näver utan spån, och dörrarna stängdes inte med
trä-eller järnklinka utan med ordentligt lås.
Och inuti! Mitt i stugan låg en redig farstu, dit
man kom från en bro. På vänstra sidan låg köket med
spis, och på höger hand storkammarn, och mittför
lillkammarn. Så gick en trappa upp, och på övre
botten var det två rum med riktiga fönster. I köket
var det fyra fönster, och i storkammarn likaså, fyra
rutor i varje och inget krusigt buteljglas och inga
små gluggar som i andra kokhusen, utan här var
glaset klart som själva luften och fönstren voro stora
som i stån och behängda med stärkta gardiner, lätt
styva och skiftande ?v blåelse, och mot solen fällde
Johanna rullgardin med djurbilder på, och väggarna
voro klistrade med tapeter!
Det var ett slott, var det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
