- Project Runeberg -  Bottenhavsfiskare /
145

(1934) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Herrans nasir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOTTENHAVSFJ SKARE

14 9

undan och cn varm sommarsol trädde fram, det hela
var som att komma från den trånga otrevnaden uppe
vid vinkelspetsen och följa banan fram, medan andra
vinkelskänkeln ständigt höjde sig, och horisonten
vidgade ut världen till en alltmer hissnande höjd.

När båten dök in om Skomakarn i Stockholms
skärgård, var det ackurat som att stiga inom grindarna
till en lummig blomsterträdgård, badad i solgass mot
en vänlig husvägg, holmarna lågo som gräsmattor och
rabatter, sunden voro trädgårdsgångar och
Roslags-skutorna skottkärror, överallt rodnade äppelträn, och
dahlior lövkojor, pioner och astrar prunkade under de
blödande skogarna, luften dallrade av silvervärme, och
detta var paradiset.

När så Stockholm äntligen vid middagstiden reste
sig ur trädmassorna, under en himmel packad av
åskblå molnbankar, mellan vilka solen kastade ner sina
strålknippen, och kyrktornen flammade som
spjutspetsar efter regnskurarna, slottet, vilade grått och slutet
på sjöstranden och ångslupar kilade av och an på
vattnet och döko bort i skugga under Skeppsholmen,
då grep Ångerman tag i räcket, hans ögon brunno i
kapp med kyrkspirorna och munnen var hopknipt,
men Johanna darrade och ögonen tårades, hon skulle
gett dagar och veckor av sitt liv för att på fläcken
fått vända om. Hettan besvärade henne, svetten stod
i pannan, hjärnan kokade, luften blixtrade hit och dit
omkring henne, och hon kände kväljningar vid åsynen
av alla dessa hus och hus och människor, som sprungo,
som om elden var lös, och dånande kärror och
blåsande ångare och torn och broar och balkonger och
markiser.

10. — Nordström, Bottenhavsliskare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bottenha/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free