Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Friedländer! Friedländer! Denken Sie an
Wallenstein!
Och på grund av mina djupa historiska kunskaper
erinrade jag mig att fältherren från trettioåriga kriget
kallades Der grosse Friedländer.
Denna gudomliga fräckhet imponerade till den grad
på mig att jag måste bjuda honom på middag, ty jag
ville lära mig något av hans absolut ogenerade sätt.
Vi hade en trevlig afton tillsammans. När jag kom
hem till mitt hôtel fanns en matta där, upprullad
mot väggen. Men då jag sedermera i Grisslehamn
placerade den på golvet, var det icke den matta jag
köpt. Denna var bättre. Efter trettio års användning
kan man icke se spår av nötning. Och mattexperter
försäkra att den är av alldeles prima kvalitet och att
mina barnbarn knappast kunna nöta ut den. Färgen
duger också.
Vad skall man kalla försäljaren annat än »Der
grosse Friedländer»? Eller kanske Wallenstein.
Men nästan alla andra blevo grundkuggade av
denne komplicerade, högst intelligente och ogenerade
oriental. —
Jag har alltid intresserat mig för kinesisk och
japansk konst och har fordom ägt rätt mycket sådan.
Men jag är så beskaffad att jag har större glädje
av att ge bort ting än att äga dem. För en människoålder
sedan kunde man i Paris köpa underbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
