Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Unterstand, där hans regemente legat en längre tid.
Det var ett vilt hoprafsat, hektograferat skämtblad
med bidrag av skyttegravarnas skalder och
konstnärer. Så småningom upphörde hans meddelanden.
Han hade väl tröttnat, inbillade jag mig, ty mitt i
brinnande krig kan man ha annat att tänka på än att
skriva vykort.
Men en dag fick jag besök av en före detta svensk
officer som sade sig komma på uppdrag. Han hade
en gång gjort en dumhet vid sitt regemente och tagit
avsked. Världskriget kom lämpligt för honom och
han reste ut för att deltaga på tysk sida som menig
man. Inom halvannan månad var han kompanichef.
Han var den förste som gav mig en aning om det
psykiskt och fysiskt påfrestande helvete, som kallas
trumeld. Under fyra dagar hade hans folk icke kunnat
få mat, ty de som skulle åla sig fram i terrängen med
föda åt de stackars människorna i skyttegraven hade
blivit nedskjutna. Men sprit fanns att hålla modet
uppe med. Det lär ha varit någon dålig rom eller
konjak och det gällde att dela ut ransonerna försiktigt
och på grund av kunskap om individernas ölsinne.
Ty de psykoser som bli en följd av vistelsen i detta
helvete kunna ta sig uttryck på de mest vidunderliga
sätt. Stundom tror man sig vistas i ett dårhus. Många
bli vansinniga. Många passa på att taga sitt eget liv.
Somliga bli apatiska och högst få bevara det de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
