Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Si — si — dä har hänt e olöcka —–
— Vad nu då? Har ni tappat buteljen? Gick den
sönder?
— Nä — vi drack ur ’an.
Ni tror att det är en vanlig hästsko, som sitter
över min dörr! Misstag — den har tillhört Pan. Jag
mötte honom vid Hagaparkens grindar sent en kväll
nu i oktober. Regnet strömmade ned, det var kolsvart,
båglamporna tycktes vilja slockna.
— Hej, gamle Pan! ropade jag.
— Vem är du?
Jag sade mitt namn.
— Men jag känner dig ju inte, väste han.
— Känner du mig inte? Vi ha träffats i Småland,
på Sandön och i min Grisslehamnsskog. Men varför
är du hes? Är du förkyld? Har du dåligt på fötterna?
Följ med mig hem och du skall få ordentliga skor
med rågummisulor.
— Jag känner dig ju inte, upprepade han.
— Följ med nu bara, envisades jag och tog med
ett fast grepp om hans ena horn.
Men blixtsnabbt gjorde han sig fri, flydde bortåt
Nya kyrkogården, slog gnistor ur spårvägsskenorna,
fastnade med ena skon och slet sig lös. Skon blev
kvar. Den passar mig och jag behåller den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
