Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNING.
Satir.
Nee jam splendescit lima, sed aUerilur.
Pim. Etui. V. 2.
N.j , hålt! det går för långt, jag står ej längre ut:
Det rill på detta kink då aldrig blifva slut.
Här står ej mer igen än detta råd allena,
Att dig, min arma’ skrift, i eldens lågor rena:
Så Tanställd, som du är, så öfverstänkt med gräl,
Jag bjuder både dig ocb lyran sjelf farväl.
Hur djerfs du te dig bit så skämd till alla rader?
Du var mitt kära barn, ocb jag din kulde fader:
Jag känner dig ej mer, din frejd är utan kopp,
Se’n du för verlden ränt ett vittert gatalopp.
Lik mycket! fatta mod, jag vill din orätt kämna,
Jag vill dig, som du var, på nytt till trycket lemna:
Jag vill för allas syn nu draga deu dig slog;
Ock folket dömme sjelft om ofog eller fog.
Den skrift, som kommer fram att såleds sig beklaga,
Med vad till kögTe dom, det är en fattig Saga,
Och att man måtte se kvad frågomålet är,
Hur brottsligt eller ej, så står hon sjelf nu kär.
Vid dagens första rand en tupp sin herre mötte,
Som, åtföljd af sin hund, nu sjelf sin åker skötte;
"Så bittidI” sade han; ”man knappat in min stat;
Nu lär du stigit upp, att sjelf mig gifva mat.
Min röst dig troget tjent att dina drängar väcka;
Nog fins sä mycken draf, som kan mm hunger släcka:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
