Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men slika bloss, Mm nordsken härma
Kring pMgerrttSnlrts dystra pol
Och tjena der för dag och sol,
Ge ej naturen ljus och värma.
Pä mensklighctcns hvalf helt andra stjernor stå:
En ger frän thronen lif och trefnad;
Och andra gSra, der de ga,
All hyggligheten i vår lcfnad.
“Med tvång vi Himlen återfemne
Ett af dess trögt förunta lån;
Han tar oss alltför strängt ifråa
Vårt vördnads- och vårt hugnads-ämna" «..
Sä hör jag, som ett sus från trän till minsta gräs
En mängd af folk sin klagan fatta,
Som bedra könet ntan (jäs,
Men menskan af dess värda skatta.
"Fru Wittfotb” — hör jag dem förtälja —
“Helst velat dölja för sin ort
Det myckna goda, söm hön gjort,
Mest dem, som nöd ined blygsel qvälja.
Med vett, Cörntan jje&I att synas Urd och qvick,
Med all deil godhet aotn hon hyste,
Ju mer hen andra föregick,
Ju mindre såg hon, hnr hon lyste.”
Man sagt, htad drift, hvad slöjd och tbille
Dess hushålls klot med ordning hvölft.
Men ack, du öfvergifna Hälft!
Jag räds att måla söm jag ville.
Din saknad är, ty värt; nog dcSsfötutaD stor:
Er lika så, kom mäitd Irolna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>