- Project Runeberg -  Vittra arbeten /
140

(1837) [MARC] Author: Olof Bergklint
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uo

drift är «tt fåfängt arbett. En poetisk anda utan
konst är ett halfgångit foster. Men kommer
Konaten Naturen till hjelp, så alstras det Gudaharnet,
som kallas Skaldekonsten.

De medfBdda lampor måste genom konst och
erfarenhet beredas till utöfning. Skaldesmakcn måste
tillvänjas lika som tungans, genom pröfning af flera
och olika ting, att urskilja det upprigtiga; den bör
fullkomnas genom andra Skalders flitiga läsning.
Poeten bör rikta sin talegåfva med allt det
orda-förråd, som i böcker ligger, och jemväl nr
främmande språk söka anledning till de uttryck, som
fattas i hans eget. Tankegåfran måste ställas i skick
genom en sund förnuftsöfning. Han måste först
inpregla de bilder, som hans snille och
inbildnings-kraft sedan skall framdraga, med hvilkas tillhjelp
han sedan kan dikta flera. Alltsammans måste han
genom idkelig öfning bringa till färdighet.

Okunnoghetcn om Skaldekonstens rätta art vill
öfvcrtala oss att tro, det dcrtill fordras ingen,eller
dock en nog ringa lärdom. Hvad under? Hon tager
allt vrak för godt gods. En upplyst eftertanka lär
oss annat. En Poet får sjunga om all slags
ämnen: han bör sjunga till att förnöja: och han måste
förnöja genom ombyten. Ifrån stjernorna intill
jordens kärna, ifrån den högsta andan intill den
nedrigaste kropp, ifrån det första tidens ögnablick
intill hans dagar, ja in i evigheter och osynliga
verldar sträcker han sina qväden. Allt måste han
måla lifligen: allt måste han kläda i påfund med
förändringar. Hvad för en vidsträckt insigt måste
han då icke äga: och huru mänga tusende blomster
hör han icke känna, att af dem utsuga den sötma,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bovittra/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free