Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt naturlig. Men man miste dock säga nigot
som förefaller nytt och oväntadt. Ju HQigare
uttryck, ju otvungna re ordning efter vanliga talet,
ju bättre.
Sjclfva versen miste vara anständig efter sitt
Sinne, flytande och ljuflig. Han bör äga sitt ljud,
sin takt, sin hvila, sitt staftal, sina tidmitt och
tjenliga rimslut. Jag vill emot det poetiska
sjetfa-vildet förklara mig närmare öfver ett eller annat
af dessa styckcr. En vers bör icke skorra eller
stöta. En takt miste, si mycket ske kan, börja
och stuta sig med ett odelt ord; och hvar hvila
innebära en i sitt mitt fullständig mening. Hvar
rad bör kunna förstås för sig sjelf, utan att löpa
in i andra: antalet af stafvelser må vara lagom
efter sitt versslag, oeh orden så inpassas i raden, att
hvar stafvelse fir samma utdrägt eller hastighet i
versloppet, som den äger i allmänt uttaL
Rimslutet måste vara egenteligit, likljudande, icke
pinad t, och, om ske kan, icke upprepas flera gångor,
icke likna de närmaste, samt förefalla nytt och
oförmodadt,
Härutöfver får jag tillägga en omständighet,
som är högst märkvärdig. De Latinske, och i
synnerhet den store FiryHius, pläga vid eftertryckliga
sakers beskrifvaude under tiden si laga, att de
genom ordens ställning, snällhet eller tröghet, ja
genom sjclfva ljudet lifligen härma sakens förlopp.
Vid sådana tillfällen är ett stötande och andra
vers-fel ofta den största dygd. VirgUii nudransvärda
beskrifning öfver Cyclopcrnas tröga släggsmide,
öfver hästens galopp och vädrens stormande, med
flera, äro härpå oförlikneliga prof. Detta stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
