Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅMINNELSE-TAL
ofrer
Hof-Cancelleren och Riddaren af liongt,
Nordstjerne-Orden, Hr Olof von Dalin.
A.nnu ha fve Vi icke gråtit fyllest. Ännu hafve vi
icke nog hunnit högakta i menskligheten allt det
dyrbara, som der kan förloras;
Förgängelsen har slitit ur vår famn de
dyg-digastc, de värdigaste Bröder, som en mild Himmel
kunnat gifva och en fortörnad Återtaga. Smärtaa
af deras förlust har .latit oss känna, huru nära vi
varit med dem förenade.
Vi hafve styrkt oss i den ädla föresats, att
nyttja detta korta lifvet till att njuta hvarandra
då vi kunna: till att utöfva våra gagnande krafter,
så länge de kunna vara gagnande: och att arbeta
emot sjelfva dödlighetens välde i så måtto, att den
icke, med våra Bröder, må borttaga några deras
goda egenskaper, dem vi icke i tid sökt göra till
våra egna. Detta okonstlade konststycket lindrar
häst deras afsaknad, och bevarar häst deras minnen.
Det är föga förloradt, när det ädlaste af deras
väsende gått in och förvandlats till vårt eget.
Deri-genom skole vi äfven så mycket utvidga och
föreviga vår byggnad framför alla tempel i vcrlden,
som den, utan all jemförclsc, öfvergår dem alla i
dyrhart ämne. Sjelfva Religionens fordna fristad,
det Salomoniska, är förfallen, just genom det, att
efterkommanderne icke hibchöllo sina företrädares
dygder. Vcderstyggclsen i sin prakt, det Ephesinska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
