Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för9ta gängen, en välbygd Jakt, färdig att genast
löpa af stapeln: icke att p& fornåldrcns vis
utöfva-plundring och förödelse, utan att kringsprida trifna
banders arbeten, och återföra bröd åt dess värdiga
munnar.
Lyckligen hafver ett upplystare tänkesätt långt
för detta utplånat det vilda i Vikingasedcr. Vi hafve
ärft den milda känning af mensklighet, som urskiljer
mannamod från hårdhet och ofog. Men en än
lyckligare upplysning har nästan förbehållit vår tid att
i grunden känna den rätta eröfrings-äran, som
vinncs icke så mycket på ficndtlig botten, som på
den vilda naturen. Öfverlygade, att hvar ny
tillkomst af natur eller konsten till menniskors nytta
är en verklig besittning, hafve vi lärt att utvidga
Fäderneslandet, utan att tränga ahdras landamären:
då vi med fynd och slöjder tvinga de omgifvandc
tingen att erlägga oss skatt: d& vi underknfva en
obrukad jord, taga fångar ur djupet, plundra bergens
dolda rikedomar, och genom förädlande utpressa af
allt den drygaste vinning. Denna borgliga härnad,
som, i stället för blod och elände, utbredersälthet
och välmåga, har under en faderlig Öfverhcts
uppmuntran så lyckligen intagit vårt allmänna tycke,
att ingen rättskaffens medborgare är, som ej i sin
mån deruti af hjertat deltager.
Huru det då går, så må det nu åtfölja Min
Herres nya Jakt på lyckans nåd, till ett
vördsamt tecken af den fullkomliga tillgifycnhct,
hrarmed jag bar den äran att vara
Min Herres
ödmjuke tjenare
Olof Bergrlint.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
