Vid klippan låg Prometheus smidd.
Ett barn gick fram i tidiga morgonstunden.
"Stanna, barn, och se här
människors vän i järn smidd
för allt vad gott hon gjorde!"
Men barnet, skrämt
av ordens storhet, ögonens trots,
smög förbi med en bön till Zeus
bort till vänaste lekar. - -
Jag ville följa dig tyst, där du går.
De visa och barnen, de leka sig till
vad i himlen är gömt.
