Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bröllop mellan adel och ofrälse.
Yid ingående af äktenskapsförbindelser göra sig
ännu i vår upplysta tid en mängd enfaldiga fördomar
gällande. I stället att i denna vigtiga sak endast
hjertats känslor skulle ega utslagsrösten, tages allt för ofta
hänsyn till börd, samhällsställning, förmögenhetsvilkor
m. m. Detta missförhållande var förr, i stånds- och
klass-skillnadernas gyllene tid, vida större än nu, och
egde då äfven sitt uttryck i lagstiftningen på ett sätt,
som måste väcka hvarje nu lefvandes häpnad och
ömkan. Ännu på 1600-talet stadgade lagen dödsstraff för
ofrälse man, som gifte sig med adlig qvinna, och många
berättelser från denna tid vittna om de ofantliga
olyckor, lidanden och qval, som denna barbariska lag
vållade. Det förmäles till och med, att en adelsman vid
namn Bonde väckte motion derom, att en dylik
förbindelse skulle betraktas såsom tidelag. En förordning
beträffande adelsdöttrars giftermål utkom år 1665, och
densamma är äfven märklig för den oinskränkta
myndighet, den tillerkände föräldrarne i afseende å
döttrar-nes giftermål. Så var det stadgadt, att om en dotter
gifte sig med en adelsman mot föräldrars eller nära
anförvandters vilja, förlorade hon bela sin förmögenhet,
äfven om deras samtycke sedermera erhölls. Två tredje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
