Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kongliga ordnar.
425
ländsk riddare-orden. Riddarne kallas i gamla
handlingar dels "Våra Riddare", dels "Konungens af Sverige
Riddare" och stundom blott "Riddare". Den som var
riddare hade företräde framför adel och riksråd, så högt
värderades denna värdighet, och ingen annan fick kallas
"herre" än riddarne; detta fortfor i flera hundra år.
Ja, endast riddarnes hustrur fingo kallas fruar, då
riksrådens fruar måste nöja sig med titeln hustrur. Nästan
alla konungar, från Magnus Ladulås till och med Gustaf
II Adolf, hnfva hållit riddarslag, det sista försiggick i
lägret vid Dirschau 1627. Under denna tid skola 560
personer hafva blifvit dubbade till riddare. Särskildt
kunna vi nämna, att konung Kristoffer år 1441
dubbade riddare i högkoret i Upsala domkyrka under en
högtidlig messa, hvarvid riddarne aflade sin ed med
händerna uppräckta mot himmelen. Till riddarnes
företräden hörde dessutom, att de fingo resa med 12
hästar samt gifva sina fruar i morgongåfva 40 lödiga
marker m. m. Tibell i sin Serafimer-Ordens Historia
anser, att dessa riddare haft ett serafimerhufvud till
sinnebild. Under första delen af frihetstiden väcktes fråga
om utbildande af den gamla eller stiftande af en ny
riddare-orden, men Arvid Horn afböjde detta, ty han
befarade, att regeringen skulle genom makten att gifva
sådana utmärkelser erhålla ett lättköpt medel att vinna
en hop personers biträde till frihetens inskränkande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
