Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
forntida gillen. 514
invånare voro mycket afbrutna genom osäkerheten å
vägar och många andra förhållanden, samt landtfolket
mycket undertryckt af feodal-adeln, men städerna
deremot både lättare kunde bilda en sjelfständig makt och
äfven nitiskt arbetade derför, så inser man lätt,
hvarföre sådana gillen i synnerhet uppstodo inom städerna.
De voro en af de former, hvarunder städernas
frihetsanda rörde sig, och de bildade derigenom en vigtig
länk i utvecklingen af deras författning. Slutligen kom
det ända derhän, att flera städer förenade sig efter det
exempel, dessa gillen gifvit, och en sådan förening, den
mäktigaste af dem alla, var det Tyska hanseförbundet.
Stundom antogo gillena äfven en politisk karakter, samt
ådrogo sig då de mäktigas misstankar. Men gillen,
hvilka fästade sig vid borgerliga yrken, erhöllo ofta
fri-hetsbref, med egen lagskipning och rätt till egen
förvaltning i städerna. Sådant var förhållandet öfverallt i
det germaniska Europa och äfven, ehuru i mindre mån,
i Sverige, ty de svenska städerna hunno aldrig till ett
inflytande, som kan jemföras med städerna i England
och Frankrike, ännu mindre med Italiens (af hvilka
uppstodo mäktiga republiker), eller med de stora
riksstäderna i Tyskland. I Danmark voro gillena mäktiga
ända derhän, att t. ex. Flensburgs stadsrätt, ifrån slutet
af 13:de århundradet, tillerkände gillesbröderna rätt att
utnämna stadens råd. Gillet bildade i städerna en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
