Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forntida gillen.
515
ening, lik den som på landet i de skandinaviska rikena
utgjordes af förbindelsen inom slägterna. Så t. ex. då
någon anklagad ville värja sig med ed, borde
edgärds-männen tagas af det gille, som han tillhörde. Sveriges
vigtigaste handelsstad var Wisby, och der omtalas äfven
gillen, under namn af amt, embete; men de rörde
egentligen bandtverkarne, och ur dessa handtverksgillen
uppväxte skrå-indelningen. Vid hvilken tid de gamla
gillena, hvilka voro dryckes-samqvåm, utbildade sig till
föreningar för vissa yrken, är svårt att uppgifva; det
har dock skett under medeltiden, såsom kan synas af
konung Gustaf I:s skrå-ordning för skräddare-embetet
153G, deruti konungen fastställer de friheter, dem
embetet haft uti hans "framlidne förfäders Eigsens Herrers
och Konungers thijder". Antalet af gillen i Sverige var
ganska stort. Öfver hundrade omtalas i 14:de och 15:de
seklet, hufvudsakligen af samma slag som i det öfriga
Europa. Men ehuru för det mesta fästade vid städerna,
förekommo likväl sådana äfven flerestädes på landet,
t. ex. i Forsa socken, der gillestugan ännu qvarstår,
och i hvars mur man funnit en jernring, innehållande
de i gillets lagar utstakade böter. Till dessa
sockengillen samlades man tre gånger om året, nämligen kort
före fastlagen, under de tre pingstdagarne och
Mårtensdagen. Sammankomsten räckte i tre dagar och hvarje
husfader medförde mat och dryck. Deras vigtigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
