Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Augsburg.
som i egenskap af grefvinnans hofjungfru var det
Königsmark-ska paret följaktig, ett arabiskt manuskript, hvilket hon sände
till Upsala universitets bibliotek.
Många äro de svenskar, som efter denna tilldragelse
besökt denna klassiska stad. Bland mera notabla resande må
här endast nämnas: den lärde orientalisten Joh. Dav. Åkerblad,
samt Fredrika Bremer, som här uppehöll sig ett helt år och
med hvilken pastor Beskow sammanträffade år 1860 på
hemvägen från sin resa i Palestina.
Aootftfbursr har en egen ryktbarhet genom den till kejsar
Carl V år 1530 framlemnade och efter staden uppkallade
Augs-burgiska bekännelsen, hvilken sedan lades till grund för den
protestantiska kyrkans vidare utbildning. Större delen af
stadens invånare öfvergick efter hand till dessa läror. Då kejsar
Carl V, i förening med påfven, efter Luthers död, trodde sig
kunna återställa kyrkans enhet och bringa de protestantiska
staterna tillbaka under påfliga stolens lydnad, författades en
trosbekännelse, som kallades Interim och skulle vara en
modifikation af både katolicism och protestantism. Tre sådana
böcker sammanskrefvos; men det är egentligen den som år 1547
författades i Augsburg, hvilken angår Sverige, emedan den
liit-skickades af kejsaren. Konung Gustaf I lät då i Upsala
sammankalla några teologer, hvilka afgåfvo det betänkande, att
boken innehöll jesuitiskt gift samt ej åsyftade annat, än att
draga menigheten tillbaka till den gamla vidskepelsen. Boken
förkastades således, och samma öde rönte den öfverallt,
emedan den icke tillfredsställde någotdera partiet. — Protestanterna
i Augsburg hade flera kyrkor derstädes, hvilka genom
resti-tutions-ediktet 1631 blefvo tillslutna. Att befria denna ort
ansåg Gustaf Adolf både som sin pligt och fördel, hvarföre han
började belägra staden, som uppgafs utan att konungen
behöfde aflossa ett enda skott. Den 14 April 1632 gjorde Gustaf
Adolf sitt högtidliga intåg i staden. Tåget gick till en af de
protestantiska kyrkorna, hvilken, likasom de öfriga af samma
konfession, samma dag under högtidlig ringning åter öppnades
for evangelisk gudstjenst. Ur kyrkan gick konungen och
församlingen till torget, der konungen steg upp i genska hu- /
set, hvarest borgerskapet aflade följande ed: Vi lofva och .värja,
att den stormägtigste fursten ock herren Gustaf Adolf, Sveriges,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
