Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Breisach.
51
zig, Breslau, Lübeck eller Hamburg; tillika, att Frankrike
skulle deri såsom medlare deltaga. Efter lång, nära två års
väntan på svenskt ombud, reste de andra slutligen hvar och
en hem till sitt, och mötet upplöstes, utan att hafva kunnat
någonting uträtta.
ffiregenz, en liten stad vid Bodensjön. Under alla de
fälttåg, som under 30-åriga kriget härjade Schwaben, liade
folket från kringliggande orter fört alla sina dyrbarheter till
Bregenz, hvilken stad genom aflägsenhet och särdeles trånga
och bergiga tillvägar ansågs skyddad mot fiendtliga anfall.
Carl Gustaf Wrangel vågade dock försöket att eröfra
densamma. Några mutade bönder ledde trupperna öfver bergen.
Hopar af landtfolk gjorde tappert motstånd, men blefvo
nedskjutna. Sjelfva juldagen 1646 togo svenskarne staden och
på samma gång ett byte, som värderades till 4 millioner rdr.
Det säges, att Wrangel behöfde 500 vagnar till dess
bortförande. Der samlades grundplåtarne till Skoklosters präktiga
slott.
BSreisacii- eller Alt-Breisach, en stad i storhertigdömet
Baden, belägen vid Rhenfloden, 5 mil norr från Basel och 6
mil söder om Strassburg, var ända intill medlet af förra
århundradet en ganska betydande fästning. Under 30-åriga
kriget ansträngde sig svenskarne både kraftigt och länge för att
komma i besittning af denna befästade plats. Redan 1633
gjorde svenska fältherren, Rhengrefven Otto ett anfall mot
densamma, sedan ban förut segrat i en nästan under
fästningens murar förefallen drabbning. Han tvingade ock efter
någon ticl den tappra besättningen att lemna i hans våld några
af utanverken, men nu erhöll fästningen en betydlig
undsättning, som nödgade Rhengrefven att upphäfva belägringen.
Romerska konungen Ferdinand anlände derefter och lät vidtaga
förträffliga försvarsanstalter. Det dröjde nu ända till år 1637,
innan ett nytt anfall gjordes af svenskarne mot denna fästning.
Alla befästade platser vid öfre Rhen hade då fallit i deras
händer. De betydliga svenska stridskrafterna anfördes denna
gång af hertig Bernhard af Weimar. De kejserliga sökte nu
på alla möjliga sätt försvåra belägringen, men svenskarne
besegrade den ena svårigheten efter den andra, besatte bela den
kringliggande nejden och afskuro de belägrade all tillförsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
