Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Constantinopel. 94
det allt mer mot öster utsträckta verldsrikets medel- och
tyngdpunkt. Med denna stads historia äro många minnen ur vårt
eget folks häfder, särdeles i äldre tider, förbundna. Redan i
stadens anläggning togo många af våra stamfäder del, i det
Constantin ingick ett förbund med de mäktiga göterna, på grund
hvaraf dessa bisprungo honom vid stadens uppbyggande,
hvarförutom göter, till ett antal af 40,000, antogos till kejsarens
hjelptrupper. liksom äfven sådana höllos i sold af hans
efterträdare.
Längre fram i tiden finner man i Constantinopel en
stående trupp af utvalda nordbor, hvilka under namn af Väringar
utgjorde de grekiska kejsarnes lifvakt. För sin osvikliga
trohet, sin jättelika växt och sitt stora krigiska mod stodo de i
anseende framför alla andra legotrupper, och mångfaldiga
bedrifter af dem omtalas i krönikorna. Ett berömvärdt prof på
deras trohet lemnar deras uppförande mot sin herre, kejsaren
Nicephorus Botaniates, då denne år 1081 belägrades i sin
hufvudstad af den grekiska fältherren Alexius Komnenes. Denne
hade förmått en stor del af kejsarens trupper att öfvergå till
honom, men alla hans försök i den vägen med väringarne voro
förgäfves, och kejsaren skulle säkert, om han icke föredragit
att godvilligt nedlägga spiran, kunnat med sina väringars
tillhjelp hålla stånd mot tron-inkräktaren. Sedan denne emellertid
kommit till väldet, voro väringarne honom lika obrottsligt
tillgifna, som företrädaren. Det var under Alexius Komnenes’
tid som väringarne i Constantinopel uppförde en helgedom, efter
norska konungen Olof Haraldsson kallad S:t Olofs kyrka. Dess
uppbyggande skedde på grund af ett löfte, som väringarne och
deras anförare Thor Heising gjort i ett slag mot saracenerna
i "Blackmannalandet", och som var nära att förloras af
kejsaren, då väringarne, en jemförelsevis ringa liop, ryckte an mot
fienden och "med en oförliknelig mandom" tillkämpade sig
segern. Öfver altaret i den af tacksamhet för denna seger
byggda kyrka upphängdes sedan såsom prydnad S:t Olofs
ryktbara svärd, Hneiter, som blifvit ditskänkt af en svensk väring,
inom hvars ätt detsamma gått i arf, efter att ha kommit i en
af hans förfaders ego i slaget vid Sticklarstad, 1030, då denne,
som blott hade ett afbrutet svärd att strida med, stod närmast
konungen, när ban i dödsminuten bortkastade Hneiter, och
upi>-tog detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
