Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Constantinopel.
91
ren Apollonius från Tyana, hemlighetsfulla skriftecken, hvilka
innehöllo profetior om kejsarestadens och rikets framtida öden.
Allt det underbara och stora, som väringarne uti den
praktfulla kejsarestaden hörde och sågo, förflyttade dem i tankarne
tillbaka till den forn-nordiska sagoverlden. Den ryktbarhet,
färderna till Miklagård förskaffade, det anseende, väringarne
åtnjöto i Grekland, den rika sold, de af grekiska kejsaren
be-kommo, och de stora, underbara saker, som berättades om
Osterlanden, så många eggelser voro mer än tillräckliga att
sporra Nordens för bardalekar, för mannarön och äfventyr
hågade kämpar att färdas den långa vägen åt Miklagård, till
vinnande af frejd och egodelar. Väringarne togo länge vägen
genom Gardarike, öfver detta lands många floder, samma väg
som handeln vanligen gick till utbyte af österns och vesterns
varor; men från slutet af elfte århundradet började många
heldre välja den långa sjövägen, samt styrde på sina långskepp
genom kanalen, förbi Frankrikes och Spaniens kuster, genom
Niorvasund in i Medelhafvet upp till Grekiska arkipelagen, och
vidare fram genom Hellesponten till den byzantinska
hufvudstaden. Denna väg färdades i synnerhet de norska väringarne;
men vägen genom Ryssland, såsom den äldsta, genaste och
vanligaste, togo gemenligen alla som från Sverige drogo till
det grekiska kejsarcriket. Från Sverige hafva väl ock de första
och en lång tid de flesta väringar varit, i det, genom ryska
rikets stiftande af Varägerna, en nära gemenskap grundlades
emellan detta rike och det gent emot liggande Svea välde, så
att icke blott hjelpsändningar härifrån ofta gjordes till de ryska
storfurstarne, utan äfven enskilda i mängd färdades öfver till
sina landsmän i Gardarike, genom hvilket de hade en öppen
väg fram till Miklagård. Så öfliga voro utvandringarne till
den "stora staden", och så ofta inträffade, att de utvandrande,
lockade af Österlandets behag och de tillfällen der
öppnades dem till anseende, lycka och välstånd, qvarstannade och
nedsatte sig i det öst-romerska kejsaredömet, att Göta rikes
män funno nödigt intaga i sin lag det stadgande, "att ingen
man måtte arf taga, som i Grekland sitter". Efter medlet
eller mot slutet af elfte århundradet ökades mycket
väringar-nes hop genom utflyttningar från Britannien, ty då hertig
Wilhelm af Normandie, sedan han genom vapenmakt banat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
