Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredriksborg. 161
samt vistades der öfver tvenne nätter. Båda konungarne
visade hvarandra all upptänklig artighet, ocli drottning Sofia
Amalia utmärkte sig genom det mest lysande och snillrika
umgängessätt; men derjemte framstack äfven den stolta själ, som
bodde inom hennes bröst, i jemförelse med konung Fredriks
mildare sinnelag. En gång under måltiden kom man nämligen
att tala om tåget öfver Bält, samt dess faror och
märkvärdighet. "Se här", sade Carl Gustaf, "här är den man, som visat
mig vägen!" hvarvid lian pekade på den bakom stående Erik
Dahlberg. Fredrik betraktade mannen och räckte honom sin
hand att kyssa; men drottning Sofia deremot gaf honom gång
efter annan sneda blickar med ett uttryck, som ej tillkännagaf
försonliga känslor. Intet spår till försåt visade sig; dock sökte
man på annat sätt återfå en del af det förlorade. Carl Gustaf
hade nämligen yttrat sin önskan, att få se den nu tolfåriga
danska kronprinsen, hvilken också derföre efterskickades. Flera
herrar af konung Fredriks omgifning föreställde nu Coyet, som
hade stort inflytande hos Carl X, "att svenska konungen borde
åt danska kronprinsen skänka tillbaka Trondhiem; han skulle
genom sådant ädelmod vinna stor ära och Danmarks eviga
tacksamhet", och de bådo Coyet framställa förslaget. Efter
mycken vägran måste mannen ändtligen deran. "Det blir
ingenting utaf!" svarade Carl Gustaf; "helsa du de danska
herrarne, att denna gången är det ingen Magnus Smek, som
regerar i Sverige."
o
Ar 1720 afslöts härstädes fred emellan Sverige och
Danmark. Sverige måste afsäga sig sin tullfrihet i Öresund samt
dessutom betala 600,000 riksdaler, mot det att Danmark
åter-lemtiade de tyska provinserna Vor-Pomern och Wismar, hvilka
då voro i dess våld, jemte Marstrand.
Sedan konung Gustaf III år 1788 hade gjort ett kort
besök i Köpenhamn, passerade ban på återfärden Fredriksborgs
slott, hvarvid han midt i natten störtade in i enkedrottningens
sängkammare, med förtviflan målad i sina blickar och håret i
oordnadt skick. Drottningen, som hastigt uppväcktes och i
den besynnerlige nattvandraren igenkände konungen, utropade:
"Min Gud, sire, hvad är det?" — "Madame", svarade konungen,
"jag är den olyckligaste af menniskor! Beklaga mig! Jag är
omgifven af endast bedragare, och är ej säker till mitt lif bland •
Sv. Minnen. . 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
