Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16(3 Fredrikshamn.
till Sverige vid freden 1721, hvarefter konung Fredrik I
härstädes lät anlägga en stad, åt hvilken han gaf sitt namn jemte
betydliga privilegier.
Alla cle olyckor, som utmärkte det år 1741 mot Ryssland
så obetänksamt förklarade krig, för hvilket sedermera cle tvenne
svenska befälhafvare Lewenhaupt och Buddenbrock fingo plikta
mecl sina lif, hade till utgångspunkt Freclrihshamn. Fersen
förmäler derom: I svenska lägret hade utspridt sig ett rykte
om annalkandet af en rysk corps, som tournerade svenska
arméen "Willmanstrand-vägen och skulle afskära kommunikationen
med Kymene ström, medan ryska hufvudstyrkan skulle anfalla
svenska arméens front. Krigskonselj hölls då och man beslöt
att öfvergifva Fredrikshamn och sätta arméen bakom Kymene
ström. Verkställigheten följde snart härpå. Arméens grofva
artilleri blef i största skyndsamhet inlastadt på fartyg och gick
sjöledes från Fredrikshamn till Stockholm. Hela arméens
förråd af krut sprängdes; proviantmagasinerna itändes och staden
sattes i brand, hvarefter arméen tågade till Kymene gård, utan
att vara förföljd eller oroad i sin marsch. En så orimlig och
neslig början af campagnen bådade cle olyckligaste påföljder,
och verkade i arméen förakt för befälet, modfäldhet och
förvirring. Ifrån Fredrikshamns sköfling härleder sig den kedja
af reträtter, som vanhedrade riket och lemnade till slut både
Finland och arméen uti ryssarnes våld.
Den 29 Juni 1783 egde här ett möte rum emellan konung
Gustaf III ocli kejsarinnan Katarina II af Ryssland, hvilket
varade trenne dagar. Konungen uppträdde dervid i den s. k.
Gustavianska eller svenska drägten, af svart och eldröd färg,
och hvars alla sömmar voro garnerade mecl diamanter, en sorts
teaterkostym, som gjorde hans figur ganska besynnerlig.
Hufvudet var pudradt och försedt med rika lockar. Han tog sig
högst eget ut i denna utstyrsel, med sitt liögt uppburna
hufvud, sin ytterst lifliga och öppna fysionomi, de spelande
ögonen och den flytande vältaligheten____
Kejsarinnan bar sin gardesuniform, utan någon sorts
briljanter, och endast prydd med det svenska blåa bandet samt ett
ganska enkelt litet kors. Men hennes omgifning var så mycket
mera både talrik och lysande, och kunde i rikedom på
ädelstenar nästan täfla med sjelfva konungen af Sverige. Hon
mottog "grefven af Gotland" (det namn, hvarunder Gustaf denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
