- Project Runeberg -  Svenska minnen på utländska orter /
287

(1874) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Leipzig. 287

Leipzig* Vid universitetet härstädes hafva under medeltiden
många svenskar studerat. Då detsamma grundlades, 1409,
indelades de studerande i fyra nationer, meissnare, sachsare, bayrare
och polackar, hvilka namn dock ej få tagas alltför strängt
efter orden. Norden räknades då till det sachsiska området. I
universitetets matrikel finner man månget svenskt namn, som
egt betydelse i vår historia. I synnerhet strömmade svenskar
till Leipzig under åren 1409—1453. Efter sistnämnda år
inträdde ett uppehåll, men från år 1464 blef tilloppet åter stort,
till och med 1489. Sedan kommo visserligen äfven många
svenskar hit, men mera ojemnt. Den siste, som kom till
Leipzig från det katolska Sverige, var Olaus Petri "de Svecia",
hvilken anlände dit på sommaren 1516. Bland andra, som
studerat här, nämnas erkebiskoparne Olof Larsson och Jöns
Bengtsson Oxenstjerna, hvilken sednare blef student 1434,
baccalaureus 1436 och magister 1438; vidare biskoparne
Lydeke i Westerås och Conrad Rogge i Strengnäs, Johannes
Hildebrand, hvilken, artium liberalium magister i Leipzig,
slutade sina dagar såsom prior i Wadstena, samt riksrådet Erik
Trolle, Laurentius Andreæ, m. fi. En och annan svensk
valdes till examinator för baccalaureandi och magistrandi, eller
nämndes till lärare för andra, eller utsågs till att bestämma
priset för de lektioner, som gåfvos vid universitetet. En
sådan högt betrodd man var t. ex. Ericus de Svecia mot slutet
af 1400-talet, hvilken tyckes ha varit af stor betydelse för
många af de anländande landsmännen. Fyra svenskar nådde
universitetets högsta värdighet, rektoratet, näml. 1438 en
magister Kristoffer från Stockholm, teol. licentiat, scholasticus och
kanik i Upsala; 1445 Jöns Bengtsson till Salsta, magister,
baccalaureus i dekreterna, domprost i Upsala; 1481 Jakob
Gisle-son, magister, theologiæ baccalaureus, kanik i Upsala, en
längre tid, synes det, lärare i Leipzig; samt 1487 den nyssnämnde
Erik från Sverige, likaledes artium magister, theologiæ
baccalaureus och kanik i Upsala. Under perioden 1409—1508 voro
200 rektorater, af hvilka 50 kommo på den sachsiska nationen.
I betraktande af de öfriga sachsarnes stora antal kan nian
således anse det vara rätt ansenligt, att af de 50 fyra voro
svenskar. Ingen dansk eller norrman var rektor i Leipzig. Dock
ko nnno danskar rätt ofta dit för att studera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:37:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgutland/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free