Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nymfenburg.
373
den. Prins Maximilian af Wurtemberg (lilla prinsen), en ung
grefve Hans Wachtmeister och öfverste-löjtnant Siegroth lade
sig på magen utåt den svaga isen för att kunna hjelpa upp
konungen. Ytterst låg lilla prinsen, hvilken det lyckades fatta
Carl i handen. Stenbock jemte en hop andra officerare, som
sprungo till stranden, bleknade, nar de sågo detta uppträde
och fruktade, att isen skulle brista äfven under lilla prinsen,
hvarigenom både denne och konungen varit förlorade.
Lyckligtvis bar den, och man fick ändtligen Carl upp utur vattnet,
dock med mycken både möda och fara. Stenbock had honom
gå in i ett närbeläget hus och ömsa kläder; ty vattnet
strömmade af hvarje tråd och uppfyllde de stora ryttarestöflarne.
Men Carl svarade: "Det gör ingenting"’, och genomvåt, som ban
var, svängde han sig upp i sadeln och fortsatte sin ridt. En
liten stund derefter störtade hästen och konungen fick dervid
ett så hårdt slag, att ban låg nästan sanslös och utan att
kunna draga andan. Om några ögonblick hemtade ban sig
likväl, steg ånyo till häst och fortsatte ridten till högqvarteret,
utan att af dessa anstötar erfara ringaste olägenhet.
%ieiii>ur«, beläget vid floden Saale i hertigdömet Anhalt.
Bland män, som utmärkt sig på den nyare industriens område,
särskildt såsom uppfinnare och tillverkare i stor skala af de
många och invecklade maskiner och apparater, som erfordras
för hvitbetssöckerfabrikationen, intager en svensk, i Tyskland
bosatt, industri-idkare ett aktadt och framstående rum. Det är
F. Hallström, bosatt i Nienburg, dit lian flyttat från Skåne, hans
födelsebygd. År 1850 anlade H. i Nienburg ett större
jern-gjuteri, verkstäder för koppar-, jern- och bleck-arbeten samt
för tillverkning af ångmaskiner ocli ångpannor. Fabriken
sysselsatte år 1873 dagligen flera hundra arbetare. De maskiner,
som der tillverkas, afse egentligen att tillfredsställa
bränuerier-nas, betsockeriernas och bryggeriernas behof. De flesta, om
icke alla, under senaste tiden här i landet nybyggda
hvitbets-sockerfabriker hafva erhållit sina apparater från denna fabrik.
En kolonn-spritbränningsapparat till Arlöfs melassbränneri samt
apparaterna till vårt lands största distilleringsverk, på
Rejmers-holm i Stockholm, hafva alla blifvit förfärdigade vid och
levererade af denna fabrik, hvars alla arbeten berömmas för
utmärkt soliditet och förträfflig konstruktion. Också erhöll II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
