Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
Nyen.
konungen ville hos honom intaga sin middag. "Den äran är
mig för stor", svarade han, "och jag kan ej heller bjuda mer
än ärter och fläsk, ty allt annat hafva de svenska soldaterna
redan anammat." Det oaktadt infann sig konungen. Prosten
iakttog tillfället och talade för sina sockenboar med så ömma,
allvarliga, dock väl lagda ord, att Carl Gustaf lofvade skona
staden från den tilltänkta hårda behandlingen.
Wyen eller iVyensiians. Straxt öster om den plats, der
nuvarande Petersburg är beläget, inflyter i Newa-floden en
liten norrifrån kommande å, kallad Ochta. Vid båda
vattendragens möte hade svenskarne för längre tid tillbaka anlagt
en skans, för att skydda och beherrska seglatsen på Newa.
Der hade ock uppstått en stad, som kallades Nyen eller
Nyen-skans, hvilken hastigt tillväxte. Czar Peter insåg vigten af
denna plats, och beslöt att bemäktiga sig densamma. I Mars
månad 1703 stod han med en betydlig styrka utanför Nyen.
Svenska besättningen räknade blott 6- eller 800 man, och dess
anförare, öfverste-löjtnant Apollof, var mycket sjuk. Han
afslog dock länge hvarje anbud af dagtingan och försvarade sig
under tre stormningar ganska tappert; men måste dock
slutligen d. 4 Maj uppgifva fästningen. Tvärtemot löfte blefvo
svenskarne bortförda i fångenskap. Det var nu, som Peter
beslöt att här anlägga Petersburg.
iVyBiifeuburg, ett kungligt lustslott i Bayern. Här
sammanträffade konung Gustaf IV Adolf med sin gemål, som
någon tid uppehållit sig derstädes, den 14 Augusti 1804, efter
den besynnerliga irrfärd ban under sommaren företagit i
Tyskland, och som tros hafva haft till ändamål att i östra delen
af detta land sprida hatet mot Napoleon och samla fiender
emot honom. Så uppfattade åtminstone Napoleon sjelf
betydelsen af Gustaf Adolfs långvariga vistande på främmande
botten, och otroligt är icke att så var förhållandet. Sedan
Napoleon ofta låtit i den stora fransyska statstidningen,
Monitö-ren, införa om konungen personligen sårande och förlöjligande
uppsatser, men dermed nu en tid upphört, bröt han ändtligen
d. 14 Aug. 1804, d. v. s. samma dag Gustaf Adolf inträffade i
Nymfenburg, denna tystnad, i det ban lät i nämnde tidning
införa en artikel, som handlade endast om konungen, ocli var
skrifven i en ton, -som. för att nyttja en bekant diplomats ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
