Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oustzie.
419
skopsstiftet Verden, förvandlade till hertigdömen; samt
derjemte den fordne erkebiskopens besittningsrätt till domkyrkorna
i Bremen och Hamburg med tillhörande prebenden, äfvensom
förmanskapet öfver båda städernas kyrko-väsende.
Ofvanstående besittningar lemnades åt Sverige såsom län under tyska
riket; för desamma fick Sverige på tyska riksdagen trenne
röster. I stället för Osnabrück betalades åt Sverige 80,000
rdr, hvilka tilldelades grefven af Wasaborg, och till svenska
krigshärens aflöning förband Tyskland sig att erlägga fem
millioner rdr. Sverige behöll dessutom de under kriget
inrättade licenser på mecklenburgska och pomerska kusterna, en
punkt, som dock ej noga bestämdes, hvilket synes hafva skett
med afsigt, och derföre äfven genast föranledde vidlyftiga
stridigheter emellan Sverige, Brandenburg och Mecklenburg. Detta
var allt hvad Sverige fick efter 18 års oafbrutet krig, fördt
med en lycka, tapperhet och ansträngning, som hvar för sig
nästan saknar exempel.
Oustzie. Konung Carl X Gustaf hade vid utbrottet af
kriget mot Polen 1655 åt Arvid Wittenberg anförtrott befälet
öfver de trupper, som skulle göra första infallet i Polen. Vid
den lilla staden Oustzie, på några kullar bakom Notetzfloden
och omgifvande träsk, stodo 15- till 20,000 polackar i en
ställning, ganska svår att angripa. Anförare voro Opalinski och
Grudzinski, båda Radziejowskis förtrogna. Då Wittenberg
nalkades, mötte honom bref från nämnda herrar, med begäran om
ett samtal till undvikande af onödig blodsutgjutelse.
Wittenberg ditskickade genast Radziejowski och Paul Wurtz. Den
förstnämnde föreställde polackarne med hjerta färger, huru
Johan Kasimir förtryckt och skymfat landets adel och sökt
inskränka dess frihet. Han uppmanade dem ytterligare att
mot den hotande faran söka Carl Gustafs hjelp. Efter något
vacklande antogs förslaget, och redan samma dag blef det
fattadt i pennan och underskrifvet. Hufvudpunkterna voro
följande: Wojwodskaperna Posen och Kalisch anförtro sig i
svenska konungens beskydd och lofva honom samma trohet och
lydnad, som förut åt konung Johan Kasimir. Konungen af
Sverige eger använda alla de polska kungliga inkomsterna samt
det fotfolk, som för närvarande blifvit samladt vid Oustzie.
Deremot lofvade samma konung, att landets lagar, troslära och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
