Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris.
. 427
visade intet tecken till andakt, utan pratade med de
kringstående. — En dag hade jesuiter-orden låtit sina lärjungar
uppföra ett sorgespel för hofvet. Kristina, som redan i Rom
blifvit missnöjd med jesuiterna, gjorde öppet narr af både
stycket, utförandet och sjelfva fäderna.
Johan Kasimir, konung Sigismunds son, som först var
kardinal och sedan i 20 år regerande konung i Polen, blef
slutligen abbot i S:t Germain i Paris. Han dog d. 14 Dec. 1672,
och med honom utslocknade på svärdssidan Wasa-ätten. Han
begrofs i Warschau, men hans hjerta nedsattes i S:t Germain.
— Vi kunna äfven tillägga, att den sista ättlingen af grefliga
Hessensteinska familjen, öfversten Carl Edvard von Hessenstein,
son af konung Fredrik I och fröken Hedvig Lovisa Taube, dog
i Paris d. 2 April 1769.
På 1769 års riksdag lyckades det prins Gustaf, sedermera
konung Gustaf Hl, att genom dels verkliga skäl, dels smicker,
mutor och andra bearbetningar utverka för sig ett reseanslag
till Paris på 200,000 daler s. m. Den 5 Nov. 1770 anträdde
han, under titel grefve af Gotland, sin resa, åtföljd af brodern
Fredrik Adolf, jemte stor svit. Den 5 Febr. 1771 anlände de
till Frankrikes hufvudstad och togo in i svenska ambassadören
grefve Creutz’ hotell. Under prinsarnes vistelse i Paris hade
detta med ens likasom blifvit förvandladt till ett lysande hof.
— I denna stora och lysande verldsstad blef Gustaf på
förekommande, till och med smickrande sätt emottagen af både
konung Ludvig XV och många landets utmärktheter. Gustaf
kallades Ätww/r^n-filosofen {Le roi philosophe), emedan han
troddes hylla den tidens politiskt frisinnade åsigter.
Grefvinnan Du Barry hade då nyligen blifvit Ludvig XV:s
mätress. Hon beherrskade nu honom och genom honom hela
Frankrike. Prins Gustaf öfverlade med Scheffer och Creutz
om hvad göras kunde och borde, för att vinna bevågenhet af
detta allmänt föraktade, ehuru inflytelserika fruntimmer. Det
beslöts att ett dyrbart halsband skulle köpas och gifvas åt
hennes omtyckta knähund. Denna och andra artigheter af den
främmande fursten blefvo så välkomna, att hon talade till
hans fördel hos sin konungslige älskare, och den nya, af henne
beroende regeringen beslöt att i afseende på svenska
konungahuset fortgå på den af hertigen af Choiseul inslagna banan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
