Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4-84
Paris.
I den parisiska sällskapskretsen glänste Gustaf som en
stjerna af första ordningen. Filosofer, statsmän, konstnärer,
fruntimmer, alla voro ense i afseende på honom; förtjusningen
var allmän. Han satte sig i förbindelse med landets förnämsta
skriftställare, en dlAlembert, Marmontel, Rousseau, Voltaire
m. fl. — och bland tongifvande fruntimmer inom de högre
kretsarne må nämnas grefvinnorna Egmont, de Boufflers och
La Marek.
Om qvällen d. 1 Mars 1771 satt prins Gustaf i grefvinnan
Egmonts loge på operan, när Creutz dit inträdde med den
från Stockholm komna underrättelsen om Adolf Fredriks hastigt
timade frånfälle. Gustaf steg genast upp för att lemna skåde-
o
spelet, hvarvid grefvinnan Egmont yttrade följande ord: "Atnöj
er, sire, att vara enväldig genom sättet att intaga menniskor, men
begär det aldrig som en rättighet." Gustaf stannade de två
följande dagarne i sin boning och skall hafva mottagit, utom
närmaste omgifningen, äfven Marmontel.
Kort derefter erhöll Gustaf ett samtal med konung Ludvig,
som lofvade att betala Sveriges innestående, omtvistade
subsidier, stigande till öfver 1\ million livrés, äfvensom att, om
så behöfdes, sända 30 eller 38 örlogsfartyg och betydliga
medel för statshvälfningens genomförande.
Grefve Sinclair skref från Stockholm och föreslog Gustaf
att genast underteckna och hemsända det förslag till
konungaförsäkran, som rådsherrarne uppsatt. Det utskickade förslaget
blef ock ofördröjligen underskrifvet. I denna uppsats lofvade
han på det kraftigaste och oryggligaste, att "handhafva
ständerna vid deras rena lära samt välfångna fri- och rättigheter,
och’’, hette det vidare, "som mitt sinne och begär äro fjerran
skilda från allt, hvad namn af tvång hafva kan, alltså
förklarar jag medelst denna min edbundna och öppna försäkran,
uppå konungslig helig tro och lofven, det jag ej allenast är
fulleligen sinnad att till alla delar mitt rike styra, som
Sveriges beskrifna lag och den af mig redan besvurna
regeringsformen af år 1720 förmå; utan ock, att jag för mina och
rikets hätskaste fiender samt fäderneslandets argaste förrädare
skall anse den eller de, hvilken eller hvilka lönligen eller
uppenbarligen söker eller söka det oinskränkta enväldet att
återinföra; och allt detta, så sant mig Gud hjelpe till lif och själ!"
I ett åtföljande särskildt bref till rådsherrarne skref ban: "Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
