Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris.
. 435
genäma vistelsen i Paris mot Nordens kalla klimat oroade
henne.
Furstens gemål var den första, som på f. m. den 3 Sept.
från en slägtinge i Hamburg, baron Villeneuve, erhöll den
vigtiga nyheten om sin mans val till svensk kronprins. Hon
skyndade att gifva honom del deraf. Men huru förvånades hon ej,
då, i stället för att yttra någon glädje, hon fann honom
nedstämd ocli tankfull. Han hade nämligen samma dag läst i
"Monitören" en ur Upsala-tidningen reproducerad artikel om
Fourniers uppträdande i Örebro. Denna tidningsartikel
förbittrade betydligt den angenäma känsla, ban erfor af nyheten
om sitt val.
Följande dagen inträffade öfverste Mörner och general
Rosen i Paris. Den förre, åtföljd af Fournier, skyndade genast
till den nya kronprinsen, som med ledsnad omtalade händelsen
med den ifrågavarande tidningsartikeln. Emellertid lugnades
han något, då de resande svenskarne upplyste, att densamma
redan blifvit vederlagd i Sveriges officiella tidning, hvarpå man
hastigt drog försorg derom, att denna vederläggning aftrycktes
i "Monitoren11.
Den 7 September underrättade kronprinsen kejsaren
skriftligen i ganska vördnadsfulla ordalag om den ovanliga beder,
svenska nationen betygat honom, samt anhöll att få veta
kejsarens tanke, huruvida det tilläts honom emottaga det honom
visade förtroendet. Härpå svarade Napoleon:
S:t Cloud d. 10 Sept. 1810.
"Min kusin 1
"Jag har befallt öfverdomaren (le grandjuge) utfärda den
fullmakt, hvilken berättigar eder emottaga den nya
värdighet, hvartill ni blifvit kallad af svenska konungen och
ständerna. Jag önskar såväl er sjelf, som svenskarne, framgång
och lycka."
Då frågan i konseljen uppstod om den form, hvaruti
furstens frikaüelsèbref (lettre d^mancipation) skulle utfärdas,
yppade sig två motsatta meningar. Den ena gick ut på att
prinsen formligen borde förbinda sig, att såsom född fransman
aldrig bära vapen emot sitt fädernesland. Men motsatta åsigten,
hvartill äfven kejsaren slöt sig, blef den segrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
