Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris.
. 441
syska var ren, som kungens egen. — Tott dog i Paris d. 15
Juli 1674, under det att lians ambassad-medikus hade som bäst
bestyr att skaffa honom en maka. Mången skönhet sörjde den
vackre, lysande och frikostige svensken. Hans lik hemfördes
från Paris af Lillieroth, dertill Adlercron försköt 6,000 rdr.
År 1665 afgick Otto Wilhelm von Königsmarck som
ambassadör till Frankrike. Den unge grefven bekostade sjelf allt,
för att intåget skulle blifva det mest lysande. Femtio svenska
adelsman hörde till sviten. Då han skulle hålla orationen
inför konungen, kom ban af sig, men fann sig, och läste svenska
böner (först Fader Vår), under flitigt bugande. Fransmännen
trodde det liöra till orationen, och allt gick lyckligt. Sviten
hade svårast vid att ej falla ur sin roll — att tiga och se
allvarsam ut.
Erik Axelsson Sparre inträdde redan ung i fransysk
krigstjenst. Ar 1712 sändes Sparre till Paris för att skaffa
subsidier, och vann åt Sverige 200,000 rdr. Han stannade der till
Mars 1714. I Januari 1715 var han åter i Paris. Fick
afsked ur sin krigstjenst i Frankrike, sedan han der tjenat i 31
år. Som e. o. ambassadör i Paris 1715—18 vann ban stort
anseende både såsom snille och politiker. Han afslöt ett
förbund emellan Sverige och Frankrike.
Med anslag af Carl XII reste Carl Gustaf Tessin till Paris
år 1714, och uppehöll sig der öfver två år för att fortsätta sina
studier. Bland anmärkningsvärdt under denna tid må nämnas,
att ban kort före Ludvig XIV:s sista sjukdom hade företräde i
Versailles och presenterade en stor ritning, som hans fader
gjort, till en fyrkantig borggård för Louvren.
Såsom en egenhet kan anmärkas ur T:s anteckningar, att
då han först kom till Paris, 1714, kallades alla borgarehustrur
Mademoiselle. Då ännu iakttogs, att blott la femme d’un
chevalier hette Madame. När ban tredje gången kom dit, 1729,
kallades alla Madame.
I Aug. 1739 ankom Tessin ånyo till Paris, försedd med
konungens fullmakt att underhandla med hofvet om Sveriges
intressen. Såsom ambassadör i Frankrike gjorde ban sig mest
ryktbar derigenom, att han förmådde kardinal Fleury att lemna
till Sverige den betydliga subsidie-summan af 27 tunnor guld.
Tessin var gift med förra svenska ambassadörens dotter,
Ulrika Louise Sparre, hvars lefnadsvett och fina umgängeston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
