- Project Runeberg -  Svenska minnen på utländska orter /
462

(1874) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4-84

Paris.

längre än den Picard afmätt i Frankrike, och att Newtons
mening, i stället för en blott gissning, nu mera blef en afgjord
sanning. Cassini, hvilken sålunda fick orätt, sökte likväl väcka
tvifvelsmål om tillförlitligheten af denna mening, men dessa
vederlades af Celsius i en försvarsskrift. Konungen af
Frankrike anslog åt honom en årlig pension af 1,000 livrés samt
skänkte honom den vid Torneå nyttjade qvadranten.

Bland märkvärdiga svenskar, som besökt Paris, må icke
förglömmas Carl von Linné, som uppehöll sig derstädes
sommaren 1738. Om våren anträdde han resan till Paris, der hans
skrifter redan förskaffat honom anseende ocli vänner. Här
genomgick lian Tourneforts, Vaillants m. flis herbarier, genomsåg
Isnarcliska biblioteket och botaniska trädgårdarne, samt gjorde
ofta "herborisationer" rundt omkring Paris i sällskap med flera
lärda och kunniga naturforskare, hvilkas innerliga vänskap han
äfven snart tillvann sig. Synnerligast visade sig professorerna
Anton och Bernhard cle Jussieu honom stor bevågenhet, och
var ban under sitt vistande i Paris i dagligt sällskap med den
sednare, som med rätta ansågs för en af de första bland den
tidens botanister, och knöts emellan Bernh. Jussieu och Linné
en broderlig, oskrymtad vänskap, som för bela lifvet med
hvarandra förband dessa vänner, hvilka hvar på sin väg vunnit lika
ryktbarhet, den förre såsom grundläggare af det naturliga, den
sednare af det enklaste artificiella växtsystemet. — I Paris
gjordes Linné äfven anbud till befordran, om han der ville
qvar-stanna. Preses för Vetenskaps-akademien derstädes, Du Fay,
föreslog "om icke Linné hade lust att blifva fransman, derest
akademien antoge honom till Membrum med årlig pension"; —
men "högre håg drog honom till sitt eget fädernesland",
hvilket han återsåg i September 1738.

Den annars på loford så njugge Jean Jacques Rousseau
blef alldeles entusiasmerad blott man nämnde Linnés namn. I
bref till Björnståhl kallar han Linne sin "mästare och lärare",
tilläggande: "Jag känner icke någon större menniska på
jorden." Följande tilldragelse har blifvit berättad af kansli-rådet
af Wetterstedt, som sjelf hört den af bergsrådet Dalberg,
hvilken i egenskap af lifmedikus medföljde Gustaf III till Paris.
Dalberg tillkännagaf derstädes sin afsigt att uppsöka Rousseau.
Alla förklarade detta vara förspilld möda, emedan Rousseau ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:37:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bpgutland/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free