Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petersburg-, S:t.
499
var en bundrarubels-not. Utanpå stod på permen skrifvet:
"Första delen11. N., trogen sin vana, var ej sen att förstöra
beloppet, och skref sedan till monarken, med anhållan om att
snart få andra delen. Han erhöll den, men tillika med
påskrift: "Andra och sista delen11. Sedan äfven denna summa
blifvit bortslösad och ej vidare stod att få från högre ort,
började N. att utfärda skuldförbindelser, hvilka en tid gingo som
värdepapper hos vissa bankirer, som kände det intima
förhållande, hvaruti gunstlingen stod. Men papperen sjönko,
förtroendet försvann, så att slutligen N—ns skuldförbindelser
såldes jtill en kopek pr rubel. En då i Petersburg vistande svensk,
L—é, köpte en dag dylika skuldsedlar till ett ansenligt belopp,
och begaf sig derefter upp till svenska ministern, excellensen
Löwenhjelm, med anhållan om hans hjelp att utfå summan af
kejsaren, framställande sin sak såsom särdeles behjertansvärd.
Löwenhjelm lofvade att göra hvad han kunde, och med det
stora anseende han åtnjöt hos Alexander I, lyckades det
honom genomdrifva att kejsaren inlöste de presenterade vexlarne.
Excellensen L. lät kalla mannen i fråga och öfverlemnade
honom beloppet, dock med den reservation, att han hädanefter
hade intet att vänta, om han inlät sig uti vidare transaktioner
med den nu fallne gunstlingen.
Ifrån att ha egt intet blef L—e nu en rik man, och för
att visa sin tacksamhet för excellensen Löwenhjelm kom han
en dag upp till denne och anhöll om att få såsom dusör
öfverlemna 10,000 rubel för det besvär, excellensen haft med
penningarnes utfående. L. svarade dock, att han endast gjort sin
skyldighet såsom minister, och –att han alltid vore redo att
tjena sina landsmän. "Men11, tillade L., som alltför väl kände
att nämnde landsman var en som ej förstod att hushålla; "jag
vill ej heller återge eder penningarne, utan behåller dem för
att användas till ett godt ändamål." Härmed förklarade L—e
sig belåten, och kapitalet utsattes tills vidare på ränta,
hvarjemte en komité bildades, som framdeles skulle besluta på
hvad sätt penningarne borde göras fruktbringande.
Flera år förgingo, utan att något resultat blef fattadt
angående medlens användande. Excellensen Löwenhjelm
lemnade sin ministerplats och efterträddes af baron Palmstjerna,
som då tillika med generalkonsul Sterky och gifvaren utgjorde
de komitéledamöter, som förvaltade ifrågavarande fond.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
