Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
Pultava.
Puitnva. Denna fi svenska historien olyckligt ryktbara
stad är belägen i Kiowska guvernementet i Ukrän. Då Gari
XII:s här d. 1 Maj 1709 närmade sig densamma, var
fästningen i ganska dåligt försvarstillstånd, så att den utan särdeles
svårighet kunnat med storm eröfras. I stället började
konungen, tvärt emot sin vana, der en ordentlig belägring efter
konstens reglor, ehuru flera af hans förståndiga generaler afstyrkte
densamma. Härigenom fick czar Peter tid att samla sin här
och anrycka mot svenskarne. I medlet af Juni månad stodo
ryssarne på andra sidan Worskla-strömmen, till antalet vida
öfverlägsna svenskarne. Vid en skärmytsling d. 16 Juni hände
den olyckan, att Carl blef sårad i foten, hvaraf han hindrades
att stiga till häst. Ändtligen beslöt ban att angripa fienden d.
27 Juni. Då befunno sig likväl trupperna i ett bedröfligt
tillstånd. Artilleriet hade hvarken kulor eller krut, så att
kanonerna måste qvarlemnas vid trossen, med undantag af 4,
under det ryssarne hade 132. Kavalleriet gjorde ej heller sin
skyldighet, kunde också blott med svårighet manövrera på den
otjenliga marken, och deltog föga eller intet i striden, som
egentligen utkämpades af 11,000 man infanteri. Icke
dessmin-dre tycktes segern i början luta åt svenskarnes sida.
Generalmajoren Axel Sparre eröfrade 3 af ryssarnes 7 redutter, och
dessa gjorde sig färdiga att retirera. Men general-majoren
Rosen, som skulle angripa de andra 4, hann icke fram i
rattan tid, utan då ban såg ryssarne, 22,000 man starka, rycka
emot sig, drog han sig tillbaka till Pultava och gaf sig
fången. Lewenhaupt gjorde, med 4,000 man, ett anfall på
fienden, som kröntes med framgång; men han understöddes ej,
Ryssarne framträngde nu, genombröto svenska linien, och
slaget var förloradt. Hade man förut tänkt på möjligheten af
något sådant, så hade en reträtt visserligen kunnat ske, men
ingen hade vågat närnna en dylik händelse som tänkbar.
Lewenhaupt rådde nu Carl att uppbränna bagaget, sätta
infanteriet på trosshästarne och så, öfver Worskla, genom öknarne,
draga sig undan genom Krimska Tartariet. Härtill ville Carl
likväl icke lyssna, och blott med möda förmåddes han, af
Lewenhaupts och Creutz’ föreställningar, att rädda sig sjelf.
Hären drog sig ned till Dniepern, och måste der gifva sig
fången. Den bestod då af 9- till 10,000 man friska, samt unger
fär 5,000 sjuka och till krigstjenst odugliga. Enligt ryska upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
