Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pälkäne.
515
gifterna utgjorde svenska fångarne 18,746 man. Artilleriet ock
allt bagaget föll äfven i fiendens bänder. Ungefär 1,500 man
kommo med konungen undan till Turkiet. Orsaken till slagets
förlust får väl hufvudsakligen sökas i svenska härens ringa
antal och modfäldhet, samt brist på ammunition; men ganska
bidragande anledningar voro äfven konungens sår, samt
oenigheten emellan generalerna. Fångarne fördes till Moskwa,
hvarest de måste visa sig i ett der anstäldt triumftåg. — På
steppen, 6 werst från Pultava, är en ofantlig jordhög
uppkastad, kallad Svenska grafven, hvilken säges förvara liken
efter de här stupade svenskarne.
Pultusk. Här angrep konung Carl XII d. 21 April 1703
sachsarne och lithauerna, och dref dem med stor förlust
tillbaka, efter en kort strid, hvilken kostade segraren endast 11
man.
Puaiiz, en liten stad i Lithauen, uppbrändes af svenskarne
på våren 1702, i anledning deraf att fångna svenskar blifvit
skymfligt behandlade i sin fångenskap efter Hummerhjelms
nederlag. (Se vidare Kowno.)
Pyramiderna, se Cheops.
Pälkäne. När i September månad 1713 Armfelt som
öfverbefälhafvare emottog finska hären, var densamma i ett
tillstånd af upplösning och kanske med en tredjedel förminskad;
hvaremot hela strandvägen från Wiborg till Åb o innehades af
talrikare ryssar. För att jaga dessa bort igen, dertill hade
Armfelt för litet trupper och kunde icke hopsamla mera än
6,000 man. För att åtminstone skydda landets norra delar,
ställde han sig fördenskull vid Pälkäne, der vägen gick fram
mellan tvenne större vattendrag, ocli der ban ämnade hejda
fienden. Ryssarne, följande efter, kunde också, oaktadt stor
öfverlägsenhet och alla bemödanden, icke på länge undantränga
svenskarne. De anskaffade då en mängd båtar och
stockflottor. Tidigt en dimmig och lugn höstmorgon, d. 6 Okt. 1713,
blefvo 7,000 ryssar på sådant sätt fraktade öfver en bland
sjöarne och landsatta i svenskarnes rygg. Armfelt mötte vid
stranden och gjorde långvarigt och kraftigt motstånd; likaså hans
underbefälhafvare De la Barre vid sjelfva Pälkäne-passet. Men
på sistnämnde ställe gingo ryssarne nästan simmande genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
