Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
Rastadt.
General Bonaparte, som gifvit klaven till denna kongress
och som der skulle presidera, bestred Sveriges rätt att
representera vid en underhandling emellan Frankrike och Tyska
riket. För öfrigt var han på förhand intagen emot grefve
Fersen, dels för hans politiska grundsatser och dels för hans
förhållande vid de sista händelserna, som föregingo Ludvig
XVI:s och Marie Antoinettes död.
Då grefve Fersen anlände till Rastadt, beslöt han genast
att uppträda som svensk ambassadör, samt anhöll (d. 28 Nov.
1797) att i denna egenskap få aflemna sina kreditiver; men
Metternich och Cobentzel svarade honom, att ban som ombud
för svenska Pomern vore välkommen, men kunde ej i annan
egenskap emottagas. Samma begäran lät han framställa till
Bonaparte, som svarade, att ban som ambassadör vid hofvet i
Carlsruhe skulle blifva välkommen, men ej annorledes.
Fersen beslöt då att sjelf tala med Bonaparte, som genast
o
beviljade honom det sammanträde, ban begärt. Åtföljd af
svenska residenten i Regensburg, Bildt, och i en utmärkt skön
vagn, dragen af sex hästar och med galonerad betjening,
uppfor han till slottet, der de franska och österrikiska fullmäktige
bodde. En mängd officerare emottog honom, då han nedsteg
ur vagnen, och beledsagade honom till Bonapartes rum. Då
dörrarne till desamma öppnades, gåfvo officerarne den svenska
grefvens ankomst tillkänna, i det de med hög röst ropade:
"Sveriges ambassadör!11 I detsamma blef grefve Fersen
emottagen af Berthier, Murat och Marmont, soin införde honom
till Bonaparte, hvilken räckte honom handen samt bad honom
taga plats. Fersen antog tonen af en grand seigneur, och det
första intryck, som Bonaparte erfor af honom, var ingalunda
fördelaktigt.
Grefve Fersen omtalade derpå föremålet för sin
beskickning, men Bonaparte svarade helt kort, att ingen främmande
makts ambassadör kunde blifva emottagen vid kongressen.
Fersen ville dock ej åtnöja sig med detta svar, utan sökte
utbreda sig vidt och bredt öfver den politiska sidan af frågan.
Bonaparte tog då humör och sade: "Min herre! Fransyska
republiken skall aldrig erkänna någon svensk ambassadör här
vid kongressen, och i synnerhet icke uti en person, som
kanhända står inskrifven på emigranternas lista." I detsamma steg
Bonaparte upp samt aflägsnade sig med sina officerare.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
