Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
Hava.
Wilna, der de föreställdes konung Sigismund, som anförtrodde
dem åt Wiesiolowsky. Denne sökte på allt sätt att göra
fångenskapen tryckande, ehuru De la Gardie rönte en mildare
behandling, och äfven erhöll anbud att blifva utvexlad; ett
förslag, som ban först afslog, för att dela vapenbroderns öden,
men efter 4 års förlopp antog, då han gick i nederländsk
krigstjenst.
Wiesiolowsky plågade Gyllenhjelm med diktade berättelser
om hertig Carl, som han visste skulle förtreta fången. En
gång sade G. rent ut, att det ej fans ett enda sant ord i "W:s
berättelse. W. styrkte sin utsago med att han hört den af
konungen; och G:s ytterligare tvifvelsmål var nära att
föranleda ett våldsamt uppträde, då W. ville beifra en konungen
tillfogad förolämpning. W. drog sabeln, och G. fattade
knifven i en hand och saltkaret i den andra, under det ban
hotade att slunga det sistnämnda i pannan på W. och sticka
knifven i strupen på honom, så framt han icke på ögonblicket
stack in sabeln. De la Gardie afböjde emellertid alla
våldsamheter.
Sedan De la Gardie återfått friheten och sedan
Gyllenhjelm företagit ett rymningsförsök, som misslyckades,
förvärrades allt mera hans behandling i fängelset. Han fick ett
sämre rum. Genom de tunna väggarne trängde den kalla
blåsten, och rummet eldades aldrig. Det långa skägget på G.
var ofta islupet. Jernfjettrar fästades kring fångens fötter. I
ett afseende var likväl fångenskapen dräglig. Han fick fri
tillgång till böcker, och man försåg honom med bläck och
papper. Han författade i fängelset sin "Schola captivitatis11, och
derjemte öfversatte han Davids psalmer. Ofta kommo till
honom jesuiter, hvilka gjorde försök att omvända honom. Men
i controversen var han dem öfverlägsen, genom en teologisk
lärdom, som få andliga egt i så hög grad, som den
fångne[jri-garen. Omsider ljusnade hans öden. Carl IX var död, och
Sigismund hade ingen anledning mera att plåga fången, då
ban dermed ej kunde förbittra sin hatade farbroder. På en
resa till en vallfartsort, som Sigismund med sin drottning
företog, passerade de förbi Rava slott i Masuren, der G. satt
fången. Drottningen ville tala med G.; och i sina fjettrar fördes
han ut på borggården. Drottningen lät befria honom från
bojorna, och gaf honom 20 dukater, samt derjemte svart kläde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
