Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 Riga.
Riga, Liflands hufvudstad och fordom en af hansestäderna,
förekommer mer än en gång i svenska historien. Carl IX
belägrade den förgäfves år 1608. Lyckligare var hans son,
Gustaf II Adolf, 13 år sednare. Uti Juli månad 1621 samlade
han vid Elfsnabhen en ganska betydlig styrka, för att dermed
öfvergå till Lifland. Konungen var sjelf ombord på skeppet
"Sceptre", riks-amiralen på "Andromeda". Hela styrkan,
fördelad i 9 divisioner och bestående af 158 fartyg, större och
mindre, kom lyckligen till sjös från Sandhamn d. 24 Juli. Men
redan andra dygnet uppkom ett oväder, som skingrade hela
flottan och dref henne flera dagar omkring på Östersjön. Det
skepp, hvarpå konungen och hertig Carl Filip hade stigit
ombord, blef jemte några andra kastadt till Pernau, der konungen
och hertigen gingo i land. Den 4 Augusti, sedan stormen
saktats, styrde riks-amiralen Gyllenhjelm in i Düna-floden, lät
oförtöfvadt sätta allt manskap i land och redan samma afton
afbränna förstäderna i Riga. Några dagar derefter ankom
också Gustaf Adolf samt i hans sällskap Jakob De la Gardie
och en liop af det finska krigsfolket. Nu blef staden på alla
sidor innesluten. Riga intogs d. 13 Sept. 1621, och var denna
eröfring den första vapenbragd, hvarmed Gustaf Adolf ådrog
sig Europas uppmärksamhet.
Under nämnda belägring kom en kanonkula och dödade
lifländaren Stackelberg, så nära konungen, att blodet stänkte
honom på kläderna; och kort derefter, då konungen var uti
sitt tält, flög en fiendtlig kula tvärtigenom detsamma, utan att
göra någon synnerlig skada. Oaktadt fleras böner flyttade
konungen ändå ej tältet längre från fiendtliga vallen.
År 1656 anfölls Riga af 90- till 100,000 ryssar, med
czaren Alexis sjelf i spetsen. Staden försvarades af Magnus
Gabriel De la Gardie och Helmfeldt, hvilka blott hade 3,800
soldater, borgarena oberäknade. Alla ryssarnes anfall blefvo dock
afslagna, hvaremot flera de belägrades utfall hade mycken
framgång. Äfven borgerskapet deltog med mod och
verksamhet i försvaret.
Så förgick vecka efter vecka. Slutligen började czaren
förlora både hopp och tålamod; han hade ej väntat så
hård-nackadt motstånd af så liten styrka. Han bannade de bojarer,
som tillstyrkt kriget, och ruskade dem häftigt i skägget. Flera
afskräckande omständigheter tillstötte. I en af förstädernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>