Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bom. 573
Konung Johan III afsände år 1576 stamfadern för De la
Gardieska ätten, grefve Pontus I)e la Gardie, och sin
sekreterare, Fecht, för att underhandla med påfven om införande af
en ny liturgi och om konungens löfte att öfvergå till katolska
trosbekännelsen. Vilkoren härför voro, att adeln tillerkändes
besittningen af de förra kyrkogodsen, att nattvarden utdelades
under bröd och vin, att gudstjensten hölls på svenska, och att
presternas giftermål medgafs. Påfven kunde ej gå in på dessa
fordringar, men önskade likväl bibehålla svenska konungen i
tillgifvenhet för den katolska kyrkan; hvarföre Possevinus
skickades till Sverige, att underhålla en närmare förbindelse.
Det fartyg, som skulle öfverföra De la Gardie och Fecht
till Tyskland, förliste under Bornholm. Den förre räddades
och fortsatte resan till Rom. Fecht åter, som, förlitande sig
på sin simkonst, kastat sig i sjön, för att simma till land,
omkom i vågorna. Hans lik återfans och begrofs på Bornholm.
Possevinus anlände till Stockholm i Dec. 1577 tillika med
två ledsagare, som De la Gardie sändt med honom.
År 1716 reste Carl Gustaf Tessin från Paris till Italien,
och uppehöll sig i Rom öfver ett år. Byggnader och
dekorationer studerades framför allt. I franska ambassadörens hus
var ban så godt som hemma. Hos påfven Clemens XI hade
han flera gånger företräde, med den distinction, att när andra
måste lemna värjan i förmaket, om ej ceremonielet förut
blifvit så jemkadt, att den främmande finge komma beväpnad in,
befallde påfven genast att man skulle lemna T. sin värja igen,
hvilken han ock satte på sig i påfvens närvaro. En annan
gång inlät sig Clemens i ett långt samtal om fria konster och
framtog slutligen ur fickan sin kabinettsnyckel samt befallde
kardinalen Gualtieri att följa T. in och öppna för honom
portföljerna med ritningar och planer. Efter en stund tillkom
påfven sjelf och skänkte T. till minne Micli. Mercati "Metallotlieca",
hvilken utgifvaren liade dedicerat till påfven. — På en dag,
då påfven plägade exkommunicera alla grofva syndare och
kättare, hade T. fått plats långt fram i kyrkan under påfvens
ögon. Då man i bannlysningsformuläret kom till lutheranerna,
smög påfven ett blidkande ögonkast till T:s bänk.
Gustaf Mauritz Armfelt stämplade äfven i Rom emot
svenska regeringen, men här råkade han ut för en man, Piranesi,
som vaksamt spionerade på honom. Armfelts brefvexling med
I’ f i v , • ""
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
