Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
Rom.
Pantheon; clen är, hvad också namnet antyder, företrädesvis
ett tempel åt apostelen Petrus, som är halfguden, till hvilken
der bör offras. Under den höga förgylda kupolen läses i fem
fot höga bokstäfver på guldgrund: "Tu es Petrus et super hane
petram ædificabo ecclesiam meam et tibi dabo claves regni
cælorum", och under en förgyld tronhimmel sitter en kolossal
bronsstaty af S:t Peter, hållande himmelrikets nycklar i sin
hand. Det är på denna bronsbild, som ena fotens tår blifvit
belt och hållet bortkyssta af tusende sinom tusen tillbedjande
under seklernas lopp. Midt under kupolen står högaltaret
emellan fyra mäktiga vridna bronskolonner, som uppbära den
praktfulla baldakinen. På sidorna derom leda marmortrappor
ned till det rum, som tros vara S:t Peters graf, der lampor
alltid brinna. Hvad som dock i kyrkan framför allt tyckes
framhållas såsom det mest dyrkansvärda, är den så kallade
Cathedra Petri, en kolossal tron af förgyld brons längst fram
i koret, buren på händerna af gigantiska statyer af de fyra
kyrkofäderna och inneslutande reliker af S:t Peters verkliga
biskopsstol — alltsammans omgifvet af det ofantligaste
sammelsurium och den grannaste grannlåt, som Bernini kunnat
uttänka: englar, strålar, guldmoln, cheruber, vingar ocli
trumpeter. Det är ej svårt att förstå, hvarföre Cathedra Petri
framhålles såsom kyrkans dyrkansvärdaste föremål och förnämare
än både englar, helgon och djeflar — den är kyrkans symbol.
Men än mera anmärkningsvärd förefaller denna anordning, när
man kommer ihåg, att den illustre herre, som tillmäter sig
rättigheten att ensam sitta på denna upphöjda stol, också
anser sig vara Kristi ofelbare ståthållare, åtminstone på
jordklotet."
Bland svenska vetenskapsmän och litteratörer, som besökt
Rom, vilja vi omnämna följande:
Svensken Lars Bauck, som föddes i Norrköping 1611, der
fadern var handelsman, vistades i Rom vid påfven Innocentius X:s
kröning. Han utgaf, bland många andra arbeten, år 1649 en
skrift med titeln: "De tyrannide Papæ in Reges et Principes
Christianos". (Se vidare Franeker.)
Efter tretton års vistelse, under trägna studier vid Upsala
universitet, begaf sig Johan Gabriel Sparfvenfeldt till Frankrike
och Italien, samt liade i Rom företräde hos drottning Kristina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
